Trots att solmarknaden i Sverige blomstrar, möter den utmaningar när det gäller storskaliga markbaserade solparker. Ludvig Bydén förklarar:
– De hinder vi stöter på idag för storskalig solkraft ligger i de långa, komplicerade och oförutsägbara tillståndsprocesserna. Även om solpaneler installeras i snabb takt hos både privatpersoner och företag, till exempel på stora logistik- och industriella tak, utgör de för närvarande endast cirka 2 % av den totala elproduktionen i Sverige. Vårt mål är att nå 15 % av den totala elproduktionen på kort sikt, med en specifik ambition att producera 30 TWh år 2030.
Den positiva inställningen från allmänheten, i kombination med potentialen hos storskaliga markbaserade solcellsparker, indikerar en lovande framtid för solkraften. Det finns många ansökningar om tillstånd för solcellsparker som väntar på godkännande hos länsstyrelsen.
– Vår största markförlagda solcellspark i Sverige idag har en installerad effekt på 22 MW. Om vi vänder blicken mot Danmark som har mindre än en tiondel av sveriges yta ligger den största på 300 MW. Potentialen är alltså stor, berättar Ludvig Bydén.
En avgörande faktor i bedömningen kring markförlagda solparker är markanvändningen och värderingen av olika samhällsintressen. Trots att många jordbrukare är intresserade och andelen lågproduktiv mark i träda ökar finns en pågående diskussion om värderingen mellan jordbruk och förnybar energi.
Framtiden finns i hybridlösningar
Ludvig betonar potentialen för hybridlösningar som en betydande lösning på utmaningarna med markbaserade solparker.
– Det finns många fördelar med hybridparker och en av dem är tillgången till mark. För en projektutvecklare är tillgången till mark och nätanslutning avgörande. Genom att samförlägga olika kraftslag på samma plats använder man mark och elnät på ett mer effektivt sätt, säger Ludvig Bydén.
Harangvliet – Vattenfalls hybridpark i Nederländerna
Vattenfall har framgångsrikt etablerat sin första hybridenergipark i Nederländerna, där de kombinerar vindkraft, solenergi och batterilagring. Med en total kapacitet på 60 MW motsvarar parken årlig elförbrukning för ungefär 40 000 hushåll.
– Vattenfalls park Haringvliet är ett bra exempel på en positiv etablering av flera kraftslag på samma plats. De skapar möjlighet att bättre utnyttja den lokala infrastrukturen och transformatorstationen bättre, samt diversifierar intäkterna. Det bästa med kombinationen vind och sol är att de procentuellt har väldigt låg samvariation. Det innebär att det blåser som bäst när solen inte lyser som starkast och vice versa. Både när det kommer till tider på dygnet och tider på året, säger Ludvig Bydén.
En näranslutning dimensioneras normalt baserat på den maximala produktionskapaciteten. På grund av att vind och sol har låg samvariation kan nätanslutningen motta vind när den producerar maximalt och sol när den producerar maximalt. De stunder de båda kraftslagen överskrider nätets kapacitet kan lagringsresursen ta hand om överskottet. Man kan alltså nyttja samma nätanslutning och få ut mer elproduktion med ett jämnare flöde.
“Lagringen är en stor möjliggörare”
Lagring är ett ytterligare komplement som stärker hybridparkerna.
– När det väl sker samvariation mellan kraftslagen kan ett lagringsalternativ som vätgas eller batteri underlätta ytterligare för nätet. Lagringen är en stor möjliggörare för att lösa utmaningarna i nätet. Det blir en win-win för att nätägaren får en jämnare leverans av el och behöver inte dimensionera nätanslutningen för din topp-produktion, som faktiskt används väldigt liten del av tiden, utan kan frigöra mer plats i nätet och utnyttja det bättre. I tider som dessa, då vi står inför utmaningar inom vår elförsörjningsinfrastruktur, är alternativa lösningar som optimerar dess användning utan att vi nödvändigtvis behöver bygga ut, högst önskvärda, avslutar Ludvig Bydén.
Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.