Energibranschens totala revolution

Energibranschen är inte ny för Tomas Kåberger. Han har vigt hela sin karriär till energifrågan – i näringslivet, branschorganisationer, statligt och akademiskt. Inte minst har han varit generaldirektör för Energimyndigheten. Idag är han professor på Chalmers och sitter som styrelseordförande för ett institut i Tokyo med fokus på förnybar energi i såväl Japan som övriga Asien. Han innehar även styrelseuppdrag i andra betydande företag, såsom Vattenfall och Persson Invest.

– Det som har hänt de senaste tio åren är att elproduktion med sol- och vindenergi har blivit billigare per energienhet än olja. Det är en dramatisk förändring. På 1900-talet använde man olja och andra fossila bränslen för att producera el och därför kostade el alltid mer än bränsle. Men nu när el kan produceras billigare än bränsle kan man vända på systemet och använda el för att producera vätgas och andra så kallade elektrobränslen, säger Tomas Kåberger och fortsätter:

– I första hand kommer det här användas i industrin, exempelvis i stålindustrin, men det finns också investeringsbeslut om att använda el för att producera vätgas och tillsammans med koldioxid från biobränsleanläggningar producera flytande drivmedel till exempelvis sjöfarten. Att vända bränsle- och elsystemet är en total revolution i energibranschen.

Kåberger menar att det är i de länder som redan har ett helt fossilfritt elproduktionssystem där bränsle- och elsystemsvändningen kommer att ske först. Sverige är ett exempel och här kan vi börja redan nu. Däremot i de länder där man samtidigt använder fossila bränslen är det en sämre idé.

– Det kan ge Sverige ett industriellt försteg gentemot andra länder. Vi kan bli först med att producera fossilfritt stål och först med att producera elektrobränslen till flyg och sjöfart. Det är en fin möjlighet.

Utvecklingens geopolitiska utmaningar

Att göra betydande förändringar i industriella system kommer med sin beskärda del utmaningar. Ofta innbär det också ett motstånd från etablerade branscher och företag. Tomas Kåberger menar dock att även geopolitiska konflikter är en utmaning i förändringen.

– Den nuvarande kampen om energin präglas av att Ryssland, som har varit världens största nettoexportör av olja och gas och en stor exportör av kol och kärnbränsle, är ett land som inte har något alternativ till detta. Det är deras största exportinkomst och står för en stor del av statsbudgeten. Samtidigt har EU varit beroende av import till stor del från just Ryssland. Att snabbt komma ifrån beroendet av fossila bränslen ligger väldigt mycket i EU:s intresse och det är något som är väldigt dåligt för Ryssland, säger Tomas Kåberger.

Han fortsätter med att påpeka att med tanke på den geopolitiska utvecklingen är Ryssland i en mindre fördelaktig position än Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, där ledarna redan har påbörjat förberedelser. För närvarande investerar de i att uppföra världens mest kostnadseffektiva solenergianläggningar och riktar in sig på att attrahera den energisnåla industrin.

– Ryssland har inte alls utvecklat någonting när det gäller alternativen till de gamla energiteknologierna och därför är Ryssland det land som nu är mest engagerat i att försöka bromsa utvecklingen av förnybar energi i västvärlden.

Drivkraft i den förnybara energins lönsamhet

Det finns enorma fördelar i en omställning där fossila bränslen fasas ut. Men oavsett behöver en omställning i den här magnituden sina drivkrafter och möjliggörare.

– För det första finns drivkraften genom att sol- och vindkraften är så lönsam. För det andra är möjliggöraren att de nya teknologierna inte har samma stora skalfördelar som gamla elproduktionsteknologier. Det betyder att det inte behöver vara de etablerade stora energibolagen som driver utvecklingen, utan hushåll, småföretag och nya aktörer kan åstadkomma väldigt mycket. Det blir svårt för stora kraftbolag att stoppa utvecklingen. Den kommer att gå vidare och den förnybara elens ekonomiska fördelar kommer att vara drivande.

När och var utvecklingen kommer att ske är en plats- och tidsfråga, menar Tomas Kåberger. De lokala politiska försöken att stoppa utvecklingen kan komma att påverka dess hastighet.

– Men i världen är ju utvecklingen ostoppbar. På den globala skalan är det väldigt tydligt kvantitativt om man tittar på utvecklingen. Till exempel var ökningen av installerad kärnkraftskapacitet i världen 4 GW förra året medan solelen växte med 200 GW.

Utvecklingen ger många frukter att skörda. Elen blir billigare och därtill det kommer vi ha gjort oss av med vårt beroende av fossila bränslen och därmed minska mängden växthusgaser som släpps ut.

– Vi kommer ha undanröjt det som på 1900-talet såg ut att begränsa möjligheten för alla människor i världen att få en rimlig levnadsstandard. Nämligen att de fossila energiresurserna var begränsade. Dessutom skulle miljökonsekvenserna, om alla i världen använde fossila bränslen på det sätt vi har gjort i västvärlden, vara katastrofala, säger Tomas och fortsätter:– För den globala utvecklingen har det undanröjt några av de allvarligaste hindren och det kommer att möjliggöra, inte nödvändigtvis leda till, men möjliggöra, ett bättre liv för väldigt många människor i världen, avslutar Tomas.