Author Archive

Svenska Teknikpriset lyfter innovationskraften i svensk industri  

Ska sätta Sverige på kartan  

Priset syftar till att höja, premiera och belöna företag som gjort en insats för optimera industrins produktionsmöjligheter. Genom att lyfta tekniknyheter från den svenska marknaden belyser priset landets innovationsanda. Detta menar Martin Viktorsson, System Architect på Hydac och en av årets nya jurymedlemmar.  

– Det behövs arrangemang som uppmärksammar ny teknik och benar ut varför den är viktig. De fungerar som en sporre för att sätta Sverige och den svenska marknaden på kartan, säger Martin och fortsätter:  

– Sverige är ett exportland, vi är ledande och framstående inom flera branscher. Automation, produktion och tekniska lösningar är alla avgörande faktorer för den svenska industrins utveckling. Det är viktigt att vi håller oss i framkant och inte halkar efter när det kommer till ny innovation. Här blir mässan ett sätt för oss att uppmärksamma vad vi anser är goda exempel på framstående teknik. 

Hållbarhet och effektivisering i fokus 

För att vara nominerad till Svenska Teknikpriset krävs en produkt av stort intresse för branschen och det är endast utställare på Scanautomatic och ProcessTeknik som kan nomineras. I samtalet med Martin blir det dessutom tydligt att hållbarhet och effektivisering är två aspekter som väger lite extra tungt när vinnaren ska utses. I sin utvärdering lägger juryn stor vikt vid att beakta produktens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv.  

– Vi vill se hållbarhetsinriktad innovation som gör skillnad. Något som utmärker sig och leder tekniken framåt. Med hållbarhet avser vi flera aspekter såsom ekonomi, miljö och sociala faktorer. Jag tror att man kan tillämpa hållbarhet på flera sätt även om man inte har just miljö på sin profil. Exempelvis genom effektivisering av produktion eller minskade förluster. Det är egentligen det som automation handlar om, att göra saker snabbare, enklare och bättre, förklarar Martin Viktorsson.  

Schneider Electric och Novotek prisades för banbrytande digitalisering 

Att höja framstående företag och teknik menar Martin kan styra industrins utveckling i en hållbar riktning. Bland tidigare pristagare hittar vi Schneider Electric och Novotek, två företag som ligger i framkant när det kommer till digitalisering.  

År 2022 fick Schneider Electric ta emot juryns pris för sin digitala plattform EcoStruxure. En lösning som utmanar dagens affärsmodeller genom att möjliggöra programmering av processer med användning av moderna högnivåspråk och som ska bistå nästa generations ingenjörer 

– Den här vinsten är jätteviktig för oss, dels för att uppmärksamma den här nya teknologin men det är även ett kvitto på att Schneider Electric ligger i framkant när det kommer till mjukvaruplattformar. Öppenheten är en viktig del och vi ser att det är viktigt för hela industrin att börja jobba mer så. Därför är det här jättekul, säger Daniel Ljungqvist, säljchef på Schneider Electric.  

Samma år kammade Novotek hem Svenska Teknikprisets besökarpris för mjukvarulösningen Intelligence Hub. En innovation som underlättar digitaliseringsresan och tillåter snabb uppskalning av data för producerande företag.  

– Novotek står för ny teknik och priset visar att vi gör rätt saker. Att vi lyckats med att ta fram ny teknik till industrin. Det krävs innovation för att finnas med i framtiden och det här priset är ett bevis på att vi gör det, säger Thomas Lundqvist, säljchef på Novotek.  

Vill se teknik som gör skillnad  

Inför årets prisutdelning har Martin fortsatt digitalisering och mjukvaruteknik i blickfånget. Årets startfält tror han kommer att präglas av energi, data och effektivitet. Martin betonar också vikten av teknik som gör det möjligt att hushålla med resurser och ser stor potential i energisektorn.  

– Idag ser vi en trend som innebär att AI inte bara är en fluga. Utan tekniken används för kvalitetskontroll, optimering och en rad andra områden. Vi ser också energieffektivisering som en sektor på uppgång där nya energikällor kräver ny teknik.  

– Jag hoppas på att vi får se något häftigt som gör skillnad och som kan nå ut till framtidens konsumenter. Innovation som gör skillnad för dig och mig. Någonting som kommer att vara med oss i framtiden, avslutar Martin Viktorsson.  

Scanautomatic är en mötesplats för aktörer inom industriell automation och digital transformation. Där samlas ledande leverantörer för att visa upp lösningar inom bland annat industriautomation, robotteknik och energieffektivisering. Parallellt med Scanautomatic arrangeras även ProcessTeknik, ett initiativ som riktar fokus mot processindustrin. Tillsammans utgör samarbetet en unik arena där en bredd av leverantörer, experter och branschkollegor kan mötas och utbyta kunskap. 

I samband med Scanautomatic och ProcessTeknik delas Svenska Teknikpriset ut. Läs mer om Svenska teknikpriset här.

“När vi pratar om industri 5.0 behöver vi också prata om underhåll 5.0”

– Vi ser nu en tydlig förskjutning från AI som beslutsstöd till AI som beslutsfattande. Med bättre faktabaserade analyser kan vi automatisera underhållsprocesser och gå från “data till action”. Den ökande automationen i industrin kräver i sin tur en mer automatiserad underhållsprocess, säger Ramin Karim. 

Fem hinder på vägen mot underhåll 5.0

Att AI tar alltmer plats i industriella led är en oundviklig utveckling med både stora möjligheter och utmaningar. Enligt Ramin Karim finns det fem kategorier av utmaningar med att implementera AI-lösningar för underhåll.

– Den första utmaningen handlar om att välja rätt teknologi bland den uppsjö av alternativ som finns under AI-paraplyet. Det kräver att man inom sin organisation gör en noggrann analys av behoven. En andra utmaning handlar om att säkerställa att rätt kompetens finns både internt och externt. Det handlar dels om att ha personal med djupgående AI-kunskap och dels om att alla i organisationen ska ha en grundläggande förståelse för hur AI kan användas, säger Ramin Karim. 

En tredje utmaning menar Karim har att göra med de legala aspekterna. Att skapa “trustworthy” AI-lösningar som präglas av transparens, säkerhet och dataskydd är en komplex fråga som kräver juridisk expertis.

– Den fjärde och den femte kategorin handlar om affärsmodeller och miljöpåverkan. Att skapa hållbara affärsmodeller för både leverantörer och kunder är en utmaning som kräver nya tankesätt. På samma sätt behöver man ta hänsyn till energiförbrukningen och andra miljömässiga aspekter av AI-lösningar som en viktig del av en ansvarsfull implementering, säger Ramin Karim.

AI förstärker den mänskliga intelligensen

Som ett svar på utmaningarna menar Karim att möjligheterna också ​​öppnar upp för nya sätt att arbeta och förbättra verksamheten.

– Säg att vi tar bort AI från ekvationen, varje organisation står ändå inför en kontinuerlig lärandeprocess. Vi måste fråga oss om vi gör saker rätt, om vi gör rätt saker och hur vi bestämmer vad som är rätt och fel. Dessa frågor är i grunden inte AI-relaterade, utan verksamhetsrelaterade. Men de kan, och bör, appliceras på AI-implementering för att säkerställa att man tar vara på möjligheterna, säger Ramin Karim. 

Han menar att AI inte bara ger oss nya svar, utan bättre svar på de frågor vi alltid har ställt oss.

– Vi kan nu med större precision analysera om vi gör saker rätt, hantera betydligt större datavolymer och använda mer avancerade algoritmer. Med AI har vi äntligen kapacitet att skapa de stora modeller som krävs för att beakta fler parametrar och få en mer fullständig bild av verksamheten. Den stora avlastningen för organisationer finns i att AI förstärker den mänskliga intelligensen. 

Karim betonar att detta inte innebär att arbetssättet inte har varit intelligent tidigare, men att AI förstärker det. Förutom den analytiska förmågan som AI ger organisationer, finns även den mekaniska delen. 

– Den analytiska delen förbättrar vår intellektuella förmåga, medan den mekaniska delen automatiserar arbete som utförs av robotar. Vi får nu nya robotar som har en anatomi som påminner om människans och kan utföra mer spontana aktiviteter. För att dra nytta av AI måste underhållsprocesser automatiseras och anpassas till en mer automatiserad och autonom driftmiljö. När vi pratar om industri 5.0 behöver vi också prata om underhåll 5.0.

Kompetensbrist som största farhåga

I samtalet med Karim är det tydligt att alla roller kommer att påverkas av AI, och därför viktigt att alla förstärker sin befintliga kompetens med en grundläggande förståelse för AI.

– Alla roller, från toppchefer till de som arbetar närmast maskinerna, kommer att påverkas av AI och behöver förstärka sin kompetens. Jag tror det är en tidsfråga innan AI börjar undervisas från grundskola, på samma sätt som vi lär oss räkna. Vi kommer fortfarande att behöva ingenjörer, men de kommer att behöva nya färdigheter för att kunna samarbeta med AI och dra nytta av dess potential.

Ett exempel är på en relativt ny färdighet och roll är promptingenjören som skapar gränssnittet mot stora språkmodeller.

– De är en av de mest hajpade yrkena just nu, och de kommer att bli allt viktigare i framtiden. Utöver promptingenjörer kommer vi att se en uppsjö av nya AI-relaterade yrken, som AI-ingenjörer, AI-vetare och integratörer. Efterfrågan på kompetens inom AI-området kommer bara att växa. 

Förutom den tekniska implementeringen av AI är integrationsfrågorna avgörande. Alla berörda avdelningar, från juridik till affärsutveckling, måste involveras och förberedas på AI:s påverkan. 

– Den största farhågan är att vi inte kommer att hinna bygga upp den kompetens som krävs för att möta AI:s utmaningar. Det är inte robotarna och AI-tjänsterna i sig som kommer ta våra jobb, utan de med kompetens inom AI-området, avslutar Ramin Karim. 

Ramin Karim talar på temat “AI:s roll i framtidens underhåll” på konferensen Underhållsstrategi som arrangeras den 13 mars 2024 på Svenska Mässan.

Boka din plats här.

LKAB och framtidens gruvdrift

Maria Ryytty är strategisk underhållschef på LKAB, ett arbete där hon är ytterst ansvarig för att skapa förutsättningar för metoder och underhållssystem i enlighet med europeiska standarder.

– Ett strategidrivet underhåll är en central komponent. I våra maskinparker finns över 700 000 maskiner och objekt, och genom att alla på LKAB arbetar enligt liknande standarder kan vi se gemensamma förbättringar och investeringar, säger Maria Ryytty. 

LKAB strävar efter att maximera prestanda och effektivitet i gruvdriften genom att fokusera på nyckelfaktorer som sammanfattas i begreppet TAK: Tillgänglighet, Anläggningshastighet och Kvalitet. Dessa faktorer översätts inte bara till operativa framsteg utan även till ekonomiska termer genom användningen av UEB, Underhållets Ekonomiska Betydelse. UEB spelar en central roll i beslutsfattandet genom att ge en kostnadsbild, vilket är avgörande för att säkerställa optimerade gruvprocesser och långsiktig hållbarhet för LKAB.

En kraftfull ledarvision skapar stark arbetskultur

Maria Ryytty berättar att LKABs ledarvision skapar en stark arbetskultur där varje individ strävar efter att bidra maximalt med hänsyn till sina egna förutsättningar.

– Vår ledarvision är grundad i ett inkluderande och relationsinriktat ledarskap som bygger på tillit. Det är ett kraftfullt verktyg för ledare, där förtroendet för de som arbetar tillsammans är kärnan. Var och en gör sitt yttersta utifrån sina förutsättningar, och det är den ömsesidiga förståelsen och tilliten som skapar en stark arbetskultur hos oss, förklarar Ryytty.

Säkerhet först

Förutom en stark arbetskultur betonar Maria Ryytty hur LKABs känsliga information kräver en omfattande strategi för säkerhet. Maria Ryytty är väl insatt i användningen av AI, IoT och machine learning Dock erkänner hon att säkerhetsaspekterna är av yttersta vikt, särskilt med tanke på de hot som Sverige står inför. 

– På LKAB heter det säkerhet först. Prediktivt underhåll med AI, IoT, machine learning och liknande teknologier är spännande för att analysera och förutsäga händelser inom underhållsprocesserna, men det kräver en ny nivå av kompetens och en förståelse för säkerhetsfrågor. Vi måste vara noggranna med hur vi använder och skyddar känslig information. 

Digitaliseringsresan: Integrering av teknik och framtidsinriktad underhållsstrategi

Ryytty berättar att genom att gå från traditionellt till datadrivet underhåll tar LKAB nu steg mot en framtid med prediktivt underhåll, där kritisk maskin individuellt hanteras med sina egna behov och utmaningar.

– Vi tittar på ett prediktivt underhåll, speciellt för maskiner där extra övervakning är avgörande. Genom pilotprojekt och innovativa tillvägagångssätt, som att implementera detta på ett transportband, strävar vi efter att integrera dessa teknologier kostnadseffektivt, där maskinens värde inte överstiger underhållets kostnad, säger Maria Ryytty.

LKAB samarbetar med ett antal universitet för att utforska nya digitaliseringsmodeller och använder olika plattformar för att mobilisera arbetsprocesser och tillståndsorder. Maria betonar vikten av att ha rätt kompetens för att använda dessa verktyg och modeller, vilket också är en del av företagets övergripande strategi för att möta den digitala utvecklingen.

Hanteringen av kompetensutmaningar och möjligheter

LKAB prioriterar kontinuerlig kompetensutveckling och hanterar kompetensutmaningar genom en karriärväg och mångfaldsinriktade rekryteringsstrategier.

– Vi har en karriärväg där medarbetare kan utvecklas och klättra i en kompetenstrappa baserat på sina roller och kunskapsnivåer. Mångfald är också en nyckelfaktor för oss. Olika utbildningsbakgrunder, kompetenser och erfarenheter berikar vår arbetsstyrka. Vi ser till att ha en bredd av kompetenser, från ingenjörer till tekniker, och skapar trappsteg för att introducera nya medarbetare till underhåll, säger Maria Ryytty och avslutar:

– Vi ser nu hur industrin går från traditionellt underhåll till Industri 5.0, och vi står inför möjligheter och utmaningar, särskilt när det gäller att bygga nya anläggningar eller förändra befintliga. Vi behöver förstå möjligheterna och lyfta blicken. Digitaliseringen av underhåll är känslig och det kräver inte bara teknisk kompetens utan också investeringar i utbildning och kompetensförsörjning. Vi behöver boosta Sverige med alla typer av ingenjörer. En diversifierad arbetskraft är nyckeln till framtidens framgång.

Underhållsmässan äger rum på Svenska Mässan i Göteborg från den 12–15 mars 2024.
Läs mer och boka dina biljetter till Underhållsmässan

Volvo Cars innovativa arbete med additiv tillverkning och framtidens underhåll

Genom att skapa digitala filer och lagerhålla dem elektroniskt minskar behovet av stora fysiska förråd. Det möjliggör en decentraliserad tillverkningsprocess, där reservdelar och specialverktyg kan skrivas ut genom 3D-printning på begäran, effektivt och hållbart.

– Vi fokuserar på att använda additiv tillverkning för att skapa mer hållbara lösningar. Genom 3D-print och genom att skapa digitala underlag och tillverka på begäran minskar vi onödigt materialavfall och optimerar processen både för tillverkning och underhåll, berättar Torbjörn Larsson från Volvo Cars Concept Center.

Utmaningar och möjligheter inom AM

Torbjörn Larsson poängterar också vikten av att hitta rätt applikationsområde. Han ser tydliga möjligheter, särskilt för låg- och mediumvolymstillverkning samt framhåller fördelarna med att endast tillverka det som behövs.

– Att hitta rätt applikationsområde är nyckeln. Utmaningen ligger i att förstå tekniken och välja lämpliga tillverkningsmetoder. Trots vissa begränsningar ser jag oändliga möjligheter med additiv tillverkning, särskilt inom underhåll där tekniken kan revolutionera hur vi skapar och hanterar reservdelar säger han och fortsätter:

– Vi använder additiv tillverkning även för att skapa jiggar och fixturer som fungerar som oumbärliga hjälpmedel i vår produktionsprocess. Dessa monteringsjiggar och andra anpassade verktyg säkerställer inte bara att våra produkter tillverkas med hög precision, utan möjliggör också en flexibel och effektiv produktion. Genom att använda avancerade tekniker inom additiv tillverkning kan vi skapa skräddarsydda lösningar som optimerar precisionen och effektiviteten vid varje steg av tillverkningsprocessen.

RISE-samarbetet och framtiden för underhåll

Volvo Cars är medlem i Applikationscenter för additiv tillverkning (AM Center) som drivs av RISE, där de deltar i flera gemensamma projekt tillsammans med centrets partners från industri och akademi. Torbjörn Larsson betonar vikten av samarbetet och nämner den kommande AM-konferensen Additive Intelligence 4.0 som sker i samband med Underhållsmässan 2024 där partners kommer att dela sina erfarenheter och insikter.

– Genom att samarbeta inom AM Center och genom att delta i Additive Intelligence 4.0 skapar vi en dynamisk kunskapsbas. Det är en möjlighet att inte bara lära av våra framstående partners utan också dela vår egen expertis för att driva fram innovativa lösningar inom additiv tillverkning och underhåll, säger Torbjörn Larsson avslutar:

– Det är tydligt att denna teknik gradvis tar över marknadsandelar från andra tillverkningsmetoder. Den blir i praktiken det självklara valet eftersom den kontinuerligt växer i betydelse. Användningen av additiv tillverkning ökar ständigt, och med varje framsteg blir det inte bara mer utbrett utan också lättare att integrera och dra nytta av.

Underhållsmässan äger rum på Svenska Mässan i Göteborg från den 12–15 mars 2024.
Läs mer och boka dina biljetter till Underhållsmässan

AM-konferensen Additive Intelligence 4.0 sker i samband med Underhållsmässan 2024

Underhåll av batteribranschen – En industriell revolution

Med finansiellt stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och i samarbete med ledande industrier som Northvolt, Scania, Volvo Group och Volvo Cars, leder Jon Bokrantz forskningsprojektet MATTER@SCALE. Målet med projektet är att noggrant undersöka den komplexa sfären av batteriproduktion och de krav som ställs på underhåll.

– Vanligtvis fokuserar forskningsprojekt på specifika områden inom etablerade industrier, men i detta fall stod vi inför utmaningen att omfamna helheten kring batteriindustrin. Teknologin kommer från Asien och är ny för oss här i Europa. Vi saknar kompetens inom detta område, vilket gör hela forskningsperspektivet både unikt och fascinerande, säger Jon Bokrantz. 

Kompetensbrist – en utmaning för batteribranschen

Jon betonar den betydande utmaningen med kompetensbrist. Att skapa en arbetsstyrka med den nödvändiga expertisen för omfattande batteriproduktion blir kritiskt för att säkerställa Sveriges ledande roll inom branschen.

– Låt säga att en cellfabrik har mellan 3000-6000 anställda och att en grupp på 500 ska arbeta med underhåll. Att hitta och anställa 500 ingenjörer, tekniker och chefer för underhåll är en utmaning i sig. Vi måste hitta nya sätt att utbilda och locka kompetent arbetskraft. Det är inte bara en fråga om att hålla maskinerna igång utan också att skapa en kultur av hållbart och effektivt underhåll som kan anpassas till den snabba utvecklingen inom batteritekniken, förklarar Jon Bokrantz. 

Formandet av en underhållsstrategi

För att stödja forskningsprojektet har hela den omfattande batteriindustrin i Sverige engagerat sig. Jon framhåller att samarbetet genererat betydelsefulla insikter som kommer att vara värdefulla för framtiden.

– För 1,5 år sedan inledde vi som forskningsaktör ett samarbete med industrier såsom Scania, Volvo Group, Volvo Cars och Northvolt. De stod inför utmaningen att bygga fabrikerna för den växande batteriproduktionen men visste inte hur de skulle underhålla dem. 

Som svar på industrins utmaningar tog Jon Bokrantz och hans team ett helhetsgrepp kring underhållsstrategin för batterifabriker med fokus på fyra huvudområden.

Först och främst analyseras kompetensbehovet med målet att identifiera de nödvändiga färdigheterna hos personalen. Därefter riktas uppmärksamheten mot organiseringen av underhållsverksamheten. Det tredje fokusområdet omfattar samarbeten med leverantörer både lokalt och globalt. Slutligen utforskas möjligheterna inom dataanalys, där uppkopplade maskiner och sensorer utnyttjas för att optimera beslutsfattandet inom underhåll.

– Vi har det senaste året kartlagt det som är karakteristiskt för batteriproduktion och som påverkar underhållsverksamheten. Några centrala exempel är inom celltillverkning, något som tidigare främst utförts av asiatiska tillverkare och som nu etableras i Sverige. Skalan av dessa anläggningar är massiv och har en mängd olika produktionsprocesser som kräver varierande underhållsstrategier. Vi står inför utmaningen att snabbt anpassa oss till en ny industri där leverantörskedjorna, språkbarriärer och bristen på regelverk skapar komplexitet. Rollen av underhåll blir kritisk för att säkerställa att allt fungerar som det ska, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen inom batteritekniken, säger Jon Bokrantz.

Möjligheterna framåt 

Den snabbt växande batteriindustrin öppnar dörrar till en mängd spännande möjligheter. En av de centrala möjligheterna handlar om att utveckla innovativa utbildnings- och rekryteringsmetoder för att möta den omfattande kompetensbristen inom underhåll. Jon Bokrantz betonar vikten av att investera i utbildning och attrahera kvalificerad arbetskraft för att säkerställa branschens framtid.

– Många ser det som en svårighet att hitta rätt kompetens, men jag ser det också som en möjlighet. Den unga generationen inspireras av den gröna omställningen inom industrin. Att frigöra oss från fossila bränslen och skapa en hållbar industri är deras drivkraft. Det är där vi kan vända trenden för underhållsbranschen. Det är kanske inte traditionellt lockande att jobba inom underhåll, men genom att koppla det till det stora syftet, det som driver många unga idag, skapar vi attraktiva möjligheter, säger Jon Bokrantz och avslutar:

– Vi har chansen att vara med och bygga upp en helt ny industri, och det är där vi kan dra folk till underhåll. Vänd frågan från brist till möjlighet – Vill ni vara med och skapa den här nya industrin? Det är där vi hittar drivet och inspirationen som drar folk till underhåll, och det är där vi kan göra en verklig förändring.

Jon Bokrantz kommer att delta i Underhållsmässan 2024 och prata mer om underhåll av batteriproduktion. Missa inte chansen att höra från en expert inom området. Underhållsmässan äger rum på Svenska Mässan i Göteborg från den 12–15 mars 2024.

Läs mer om Underhållmässan

Energiomställningens dubbla krav: Teknisk innovation och kompetensutveckling

Med bakgrund på företag som Volvo och SKF är Magnus Kuschel en erfaren innovationsledare med omfattande kompetens från både nationellt och internationellt näringsliv. Hans industriella expertis tillsammans med en doktorsexamen inom utveckling och implementation kommer väl till hands i arbetet med energisektorns omställning.

– Just frågan om implementering är mycket relevant nu med den stora omställning som sker inom energiområdet i allmänhet och med potentialen att realisera kombinerade energiparker, säger Magnus Kuschel, innovationsledare på Innovatum Science Park.

Utveckling av kombinerade energilösningar

Magnus Kuschel betonar vikten av att hitta innovativa sätt att optimera energisystemet där elektrifiering hjälper till att bryta dagens fossilberoende. En viktig aspekt inom detta område är användningen av smarta kombinationer i lokala energisystem. 

Enligt Kuschel handlar konceptet om att integrera olika energikällor och teknologier vilket skapar flexibilitet och frigör effekt samt minskar miljöpåverkan. Detta kan inkludera att kombinera vindkraft med solenergi, batterilagring och andra källor för att skapa ett heltäckande och pålitligt energisystem.

– Tyvärr uppstår lätt polariserade åsikter och en tro att det räcker med enbart en enkel lösning, men energisystemet är komplext och behoven hänger ihop på många sätt. Det är inte det ena eller andra utan det gäller att snabbt få bort fossila bränslen. Där det finns vindkraft finns en potential att komplettera med solparker. En stor fördel är att dra nytta av den redan befintliga infrastruktur som byggts. Det gäller nätstationer, kraftledningsgator etc. Något förenklat går det, som exempel, att för varje 10 MW effekt vindkraft lägga till hälften sol, alltså 5 MW solenergi utan att behöva göra några stora ingrepp på infrastrukturen. Naturens fenomen kompletterar varandra, säger Magnus Kuschel.

Han menar att kombinerade energilösningar inte bara förbättrar kapacitetsutnyttjandet utan utgör också en hållbar lösning som minskar beroendet av fossila bränslen. 

– Detta skifte har redan börjat ta form i vissa delar av världen, med flera goda exempel i Tyskland. Integrationen av olika energikällor har visat sig vara innovativ och gynnsam på flera sätt såsom för samhällets infrastrukturtjänster, energileverantörer och klimatnytta, säger Kuschel. 

Kompetensutveckling som nyckel till framgång

För att realisera potentialen i kombinerade energilösningar och möta de framväxande behoven inom energibranschen är kompetensutveckling en kritisk faktor. Magnus Kuschel understryker att energibranschen ständigt förändras, och att det krävs att både nuvarande och framtida yrkesverksamma i branschen utvecklar sina färdigheter och kunskaper.

– Den typen av förändringar som vi ser nu har inte skett på över 50 år, och många individer kan känna sig överväldigade. En av lösningarna på detta är att öka mångfalden. Att inkludera fler kvinnor och personer med internationell bakgrund. Personer som nyligen har deltagit i uppbyggnaden av energisystem i sina hemländer kan bidra med värdefull kompetens och perspektiv, menar Magnus Kuschel.

Innovatum Science Park, där även Energikontor Väst ingår, arbetar aktivt med kompetensutveckling för att möta kraven. Två exempel som Magnus Kuschel nämner är samarbetet med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde.

– Samarbetet med Högskolan Väst fokuserar på arbetsintegrerat lärande för framtidens elsystem, vilket är avgörande för att skapa både livslångt lärande och i Fyrbodal utveckla nya flexibilitetstjänster. Dessutom samarbetar vi med Högskolan i Skövde för att skapa digitala tvillingar inom el och energi, en teknik som har potential att frigöra innovation i Skaraborg samt bidra till kompetensutveckling för flera olika tjänster.

Ett annat exempel som Magnus beskriver är samarbetet mellan Innovatum Science Park och företag i Vårgårda. Aktörer som Gustavsberg, Magna, Doggy och Sundolitt har tillsammans med CoI (Center of Innovation) gått samman i ett projekt under namnet 3F, “Förnybart, Flexibilitet & Företag”. Dessa samarbeten och nätverk främjar kompetensutveckling och innovation.

Magnus Kuschel betonar förutom samverkan också vikten av samutveckling.

– Våra bästa möjligheter handlar om att vi måste mötas i samutveckling. Det är ingen enskild organisation, aktör eller sektor som ensam kan lösa utmaningarna vi står inför. Genom samutveckling sparar vi tid, främjar konkurrenskraft, kan skapa nya företag eller förändrade tjänsteerbjudanden och dessutom vinner vipå det genom att göra klimatnytta.

Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.

Läs mer om Elfack här.

Elbilsladdningens största risker 

– Den absolut största risken när det kommer till elfordonsladdning handlar om när man försöker ladda sina elfordon via vanliga vägguttag. Farorna är kopplade till den höga strömmen som pågår under en lång tid. Det är där det kan gå fel, säger Ingvar.

SEK Svensk Elstandard är en ideell förening som ansvarar för all standardisering inom Sveriges elektrotekniska område. Föreningen består idag av cirka 100 tekniska kommittéer som i sin tur bemannas av omkring 800 experter. Experter som utför standardiseringar inom allt från elinstallation och nanoteknologi till ljusarmaturer. Inom SEK Svensk Elstandard är Ingvar bland annat ansvarig för standardiseringsgrupperna som jobbar medljusarmaturer,  maskinsäkerhet, och elinstallationsmaterial. 

– Av alla de frågor som kommer in till oss på SEK Svensk Elstandard handlar mer än hälften om elinstallationsområdet. Där ingår även elinstallationer för laddning av elfordon, säger Ingvar och fortsätter:

– Baserat på de frågor vi får in så har branschen ännu inte helt koll på reglerna för elinstallationer för elfordonsladdning. Och vi kan se att vi än så länge inte har nått toppen av hur många rena elfordon vi har i Sverige. Med mängden fordon kommer sannolikt även fler att ladda från vanliga uttag, till exempel i sommarstugan. Även om de allra flesta laddar från laddstationer.

Är elbilsladdningen farlig och i så fall hur farlig?

Det krävs väldigt hög ström under lång tid för att ladda en elbil. Att använda ett vanligt vägguttag där elinstallationen inte är gjord för elfrodonsladdning innebär därför en hel del risker. Våra vanliga vägguttag är normalt sett inte gjorda för att hantera en maxbelastning under så lång tid. 

– Den största faran handlar om elinstallationen bakom våra vägguttag där det kan finnas skarvar och kopplingar från exempelvis vägguttag till vägguttag. På alla de ställen där det skarvas uppstår en extra risk för varmgång. Har man inte koll på sin elinstallation så kan skarvarna i exempelvis en dosa inne i huset bli så pass varm att det börjar brinna, säger Ingvar.

Eftersom riskerna med att ladda bilen i ett vanligt vägguttag är så stora rekommenderar SEK Svensk Elstandard att alla som har en elbil laddar den i en riktig laddstation. Även en lösning där man använder en laddbox på sladd som man kopplar i sitt vanliga vägguttag ska användas med försiktighet och bara ses som en nödlösning, menar Ingvar. 

– Om man exempelvis kommer hem till en släkting som bara har vanliga vägguttag och man inser att man måste ladda sin elbil bör man verkligen tänka på att inte ladda med högre ström än vad man behöver. Du kanske inte ens behöver ladda fullt. Det är bättre att ladda säkert. Med lägre ström och inte mer än vad du absolut behöver.

Laddstationerna behöver styrning

Bristen på kapacitet i vårt elnät är en av elkraftsbranschens stora utmaningar. Enligt Energimyndigheten kan Sverige dessutom komma att behöva dubbelt så mycket el inom bara tio år. Även om nya elbilar har längre och längre räckvidd skapar den stora ökningen av elbilar problem för elen att räcka till. 

– Ju fler parkeringsplatser med laddstationer vi har desto mer av tillgänglig effekt kommer vi att använda. Det är redan ett problem för många elleverantörer att de inte kan leverera så mycket el som vi användare vill ha. Det är en utmaning för hela omställningen vi är inne i nu, säger Ingvar och fortsätter:

– En av utmaningarna handlar också om att fler bostadsrättsföreningar och liknande ska få möjlighet att sätta upp laddstationer och samtidigt få någon form av styrning på dem, så att man kan använda sig av den tillgängliga effekten från elnätet. Då blir man inte garanterad maximal laddström hela tiden men man kan i alla fall ladda sin bil på hemmaplan.

Men elsäkerhet och elbilsladdning är inte de enda utmaningarna som elkraftsbranschen står inför. Även arbetskraftsbristen är ett stort problem och Ingvar beskriver den som en stoppkloss för många länder.

– För att ta itu med dessa utmaningar behöver vi också folk som faktiskt bygger våra elnät, avslutar Ingvar Eriksson.

Nya unika lösningar på Elfack

Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.

Läs mer om Elfack här.

Elbranschen – en framtidssäker sektor

Yrkesrollen elektriker har utvecklats mycket under åren. I linje med att samhället elektrifieras och digitaliseras förändras också efterfrågan på kompetens. Branschen växer så det knakar och just nu efterfrågas tusentals installatörer. Åsa Gabrielsson jobbar som verksamhetsansvarig på ECY och berättar hur de jobbar för att vända den nedåtgående trenden och rådande kompetensbristen. 

– Vi har haft kompetensbrist under lång tid, säger hon och förklarar att det går hand i hand med att branschen har haft god ekonomisk tillväxt och samhället har gjort flera investeringar som kräver installationskompetens.

Åsa Gabrielsson menar att allmänhetens uppfattning av elektrikerns roll behöver uppdateras. 

– Elektriker är ett kvalificerat yrke, du kan vara bred eller nischad i din kompetens. Branschen erbjuder ett smörgåsbord av yrkes- och utvecklingsmöjligheter.

Hållbarhetsmålen skapar nya möjligheter i branschen

I takt med att det fossilfria samhället växer fram säger prognosen att kompetensbristen kommer att öka ytterligare. Förändring genererar med det sagt inte bara utmaningar utan även möjligheter. Det skapar chansen att bidra med innovationskraft och vara delaktig i att möjliggöra omställningen till en mer hållbar värld och bransch. 

– Vi har en regering som har initierat både Agenda 2030 och en elektrifieringsstrategi, som visar vägen mot energieffektivisering och fossilfria bränslen. Det innebär att installationskompetens blir en nyckelkompetens för den här omställningen. Där bidrar till exempel installation av laddstationer till elbilar och klimatsmarta fastighetssystem ger arbetsmöjligheter för branschen, berättar Åsa.

I och med Agenda 2030 skapas nya arbetstillfällen såväl som helt nya arbetsområden. De förnyelsebara energisatsningarna har öppnat nya möjligheter inom till exempel systemintegration, transportsektorn och hållbar uppvärmning av bostäder. Samarbete över sektorer främjar även nya innovationer som i sin tur genererar kompetensutveckling och nya typer av arbetsroller.

Vidgade vyer av innovativ rekrytering

ECY jobbar aktivt med påverkan av utbildningssystemet och elutbildningarna via ett antal olika plattformar. De erbjuder även kompetenshöjande aktiviteter för både handledare och lärare. I samarbete med Arbetsförmedlingen tillhandahåller ECY också en elteknisk validering för att se till att individer med branschkunskap från andra länder snabbare kommer ut i arbete. 

ECY:s mål är att öka kunskapen och attrahera fler människor genom informationsspridning om branschens olika roller och möjligheter.

– Det här är en bransch som kan passa många olika typer av personligheter och kompetenser. Vi försöker skapa fler vägar in i branschen, det är viktigt att möjliggöra för personer som vill yrkesväxla i vuxen ålder. Jämställdhet är också någonting som branschen arbetar aktivt med att främja. Jämlika arbetsplatser är mer lönsamma och attraktiva för framtida arbetskraft, säger Åsa Gabrielsson.

Elbranschen befinner sig i en minst sagt intressant fas just nu. Det är en framtidssäker sektor där potentialen för kreativitet och innovation är oändlig. Här finns många möjligheter, och utrymmet för kompetensutveckling sträcker sig över en bred skala, från elnät till förnybar energi. I en blomstrande arbetsmarknad finns en betydande möjlighet att aktivt bidra till branschens utveckling.

Elfack – en mötesplats för branschens kompetens

Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.

Läs mer om Elfack här.

Elbilar som potentiella energilager för att balansera elnätet

Det finns stora mängder energi i elbilarnas batterier när de står stilla och inom PEPP är man nyfikna på hur det går att tillvarata energin. De undersöker nu om det är möjligt att låna energi från parkerade fordon som har en överkapacitet som inte kommer till användning.

– På så sätt kan man bidra till det lokala elnätet medan bilarna inte används, säger Lars Bern, projektledare på Lindholmen Science Park som är en av aktörerna bakom PEPP.

Hur testerna utforskar framtidens energianvändning

Möjligheterna kring energianvändningen undersöks i två olika tester. I ett av testen använder man sex parkerade bilar i ett parkeringsgarage på Lindholmen i Göteborg. Även i det andra testet används sex parkerade bilar men då från Volvo On Demands bilpoolstjänst.  

– Testerna utförs alltså inom två olika kontexter vilket jag tror att vi kommer lära oss mycket av. Lindholmen Science Park har verkligen gjort ett bra jobb med att tillsammans med oss sy ihop de olika delarna och vi är nu i starten av att börja bygga upp de faktiska testplatserna. Det ska bli väldigt spännande, säger Charlotta Ahlberg, huvudkontakt från Volvo Cars, ytterligare en av aktörerna inom PEPP.

Genom att utföra två tester får man möjligheten att studera effekten inom olika användningsområden. Det handlar alltså om samma lösning i grunden men utifrån olika situationer. Den största skillnaden är att bilarna i garaget står still under längre tid än de i bilpoolstjänsten. 

Testerna sker under en tvåårsperiod och i slutet av 2024 ska projektet kommit fram till sitt nästa steg. Under 2025 väntar studier i större skala. 

– Det är en liten volym med sex bilar i vardera case. Mycket fokus ligger alltså på de tekniska bitarna och vilka regelverk som gäller. Men potentialen är att komma upp i hundratals eller tusentals bilar, säger Lars Bern.

– Man måste först testa allt i liten skala för att kunna förstå den stora skalan, tillägger Robert Eriksson, teknisk expert på Volvo Cars, och fortsätter:

– Det är systemeffekten vi är ute efter och den summerade nyttan. Det finns väldigt många perspektiv och de är viktiga att titta på i en tidig fas.

En nyckelkomponent för framtidens elsystem

PEPP kraftsamlar akademisk forskning med medverkan av kommunala samt industriella aktörer. Robert Eriksson påpekar att projektets fokus är särskilt relevant i ljuset av den pågående diskussionen om energifrågor och den ökande användningen av elfordon.

– Det är en utmaning att förstå hur vårt samhälle ska försörja sig med el inom transport, industri och för hemmabruk. Helheten pekar på kraftiga behov av höjda förmågor. Som de flesta känner till har vi även ett problem med höga elpriser just nu. Vi måste därför också bidra för det ökade behovet, säger Robert Eriksson.

Syftet med testerna är att generera information som kan användas för att utvidga användarstudierna. Testerna omfattar även tekniska komponenter som sträcker sig från hur laddningsstationerna ska fungera till vilka säkerhetsåtgärder som krävs. I början ligger även särskilt fokus på att identifiera vilka incitament som driver användarna att dela sin energi.

– Alla som är med och bidrar får ta del av resultaten. Det är viktigt att man gör detta i ett samarbete med så många som möjligt. Att vi skapar nytta tillsammans, säger Charlotta Ahlberg.

– Vi har arbetat mycket med restauranger som vill ha laddningsstationer för kunder som kommer och äter hos dem. Ett möjligt resultat av vår studie skulle kunna vara att fastighetsägare kan använda gratis e-parkering för personer med elbilar, säger Lars Bern.

För närvarande sker installationen av många solpaneler, och framöver förväntas antalet växelriktare och batteriladdare öka avsevärt. Detta syftar till att bidra till stabiliseringen av elsystemet. Inom ramen för PEPP-projektet undersöks elbilar för deras potential att fungera som både energikonsumenter och energiproducenter.

– Vi gör det här för att vi ser det som en viktig pusselbit i det framtida energisystemet. Batterier i elbilar som idag enbart används för hållbar framdrift, kan potentiellt bidra till något större, säger Charlotta Ahlberg.

PEPP är en del av initiativet Gothenburg Green City Zone där näringsliv, det offentliga, akademi och institut i samverkan testar och utvecklar framtidens utsläppsfria transportsystem. 

Bakom projektet ligger Lindholmen Science Park tillsammans med Johanneberg Science Park, Volvo Cars, Volvo On Demand, Chalmers Tekniska Högskola, RISE Research institutes of Sweden, CTEK Sweden, Easypark, Göteborg stads Parkering, Mölndals Parkering, Göteborg Energi, Mölndal Energi, Business Region Göteborg och Mölndala Fastighet. Projektets finansiering kommer från Energimyndighetens FFI-program, tillsammans med Vinnova, som bidrar till forskning, innovation och utveckling inom miljö och säkerhet genom att stötta innovationsprojekt.

Nya unika lösningar på Elfack

Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.

Läs mer om Elfack här.

Energibranschens totala revolution

Energibranschen är inte ny för Tomas Kåberger. Han har vigt hela sin karriär till energifrågan – i näringslivet, branschorganisationer, statligt och akademiskt. Inte minst har han varit generaldirektör för Energimyndigheten. Idag är han professor på Chalmers och sitter som styrelseordförande för ett institut i Tokyo med fokus på förnybar energi i såväl Japan som övriga Asien. Han innehar även styrelseuppdrag i andra betydande företag, såsom Vattenfall och Persson Invest.

– Det som har hänt de senaste tio åren är att elproduktion med sol- och vindenergi har blivit billigare per energienhet än olja. Det är en dramatisk förändring. På 1900-talet använde man olja och andra fossila bränslen för att producera el och därför kostade el alltid mer än bränsle. Men nu när el kan produceras billigare än bränsle kan man vända på systemet och använda el för att producera vätgas och andra så kallade elektrobränslen, säger Tomas Kåberger och fortsätter:

– I första hand kommer det här användas i industrin, exempelvis i stålindustrin, men det finns också investeringsbeslut om att använda el för att producera vätgas och tillsammans med koldioxid från biobränsleanläggningar producera flytande drivmedel till exempelvis sjöfarten. Att vända bränsle- och elsystemet är en total revolution i energibranschen.

Kåberger menar att det är i de länder som redan har ett helt fossilfritt elproduktionssystem där bränsle- och elsystemsvändningen kommer att ske först. Sverige är ett exempel och här kan vi börja redan nu. Däremot i de länder där man samtidigt använder fossila bränslen är det en sämre idé.

– Det kan ge Sverige ett industriellt försteg gentemot andra länder. Vi kan bli först med att producera fossilfritt stål och först med att producera elektrobränslen till flyg och sjöfart. Det är en fin möjlighet.

Utvecklingens geopolitiska utmaningar 

Att göra betydande förändringar i industriella system kommer med sin beskärda del utmaningar. Ofta innbär det också ett motstånd från etablerade branscher och företag. Tomas Kåberger menar dock att även geopolitiska konflikter är en utmaning i förändringen. 

– Den nuvarande kampen om energin präglas av att Ryssland, som har varit världens största nettoexportör av olja och gas och en stor exportör av kol och kärnbränsle, är ett land som inte har något alternativ till detta. Det är deras största exportinkomst och står för en stor del av statsbudgeten. Samtidigt har EU varit beroende av import till stor del från just Ryssland. Att snabbt komma ifrån beroendet av fossila bränslen ligger väldigt mycket i EU:s intresse och det är något som är väldigt dåligt för Ryssland, säger Tomas Kåberger.

Han fortsätter med att påpeka att med tanke på den geopolitiska utvecklingen är Ryssland i en mindre fördelaktig position än Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, där ledarna redan har påbörjat förberedelser. För närvarande investerar de i att uppföra världens mest kostnadseffektiva solenergianläggningar och riktar in sig på att attrahera den energisnåla industrin.

– Ryssland har inte alls utvecklat någonting när det gäller alternativen till de gamla energiteknologierna och därför är Ryssland det land som nu är mest engagerat i att försöka bromsa utvecklingen av förnybar energi i västvärlden.

Drivkraft i den förnybara energins lönsamhet

Det finns enorma fördelar i en omställning där fossila bränslen fasas ut. Men oavsett behöver en omställning i den här magnituden sina drivkrafter och möjliggörare.

– För det första finns drivkraften genom att sol- och vindkraften är så lönsam. För det andra är möjliggöraren att de nya teknologierna inte har samma stora skalfördelar som gamla elproduktionsteknologier. Det betyder att det inte behöver vara de etablerade stora energibolagen som driver utvecklingen, utan hushåll, småföretag och nya aktörer kan åstadkomma väldigt mycket. Det blir svårt för stora kraftbolag att stoppa utvecklingen. Den kommer att gå vidare och den förnybara elens ekonomiska fördelar kommer att vara drivande.

När och var utvecklingen kommer att ske är en plats- och tidsfråga, menar Tomas Kåberger. De lokala politiska försöken att stoppa utvecklingen kan komma att påverka dess hastighet. 

– Men i världen är ju utvecklingen ostoppbar. På den globala skalan är det väldigt tydligt kvantitativt om man tittar på utvecklingen. Till exempel var ökningen av installerad kärnkraftskapacitet i världen 4 GW förra året medan solelen växte med 200 GW.

Utvecklingen ger många frukter att skörda. Elen blir billigare och därtill det kommer vi ha gjort oss av med vårt beroende av fossila bränslen och därmed minska mängden växthusgaser som släpps ut. 

– Vi kommer ha undanröjt det som på 1900-talet såg ut att begränsa möjligheten för alla människor i världen att få en rimlig levnadsstandard. Nämligen att de fossila energiresurserna var begränsade. Dessutom skulle miljökonsekvenserna, om alla i världen använde fossila bränslen på det sätt vi har gjort i västvärlden, vara katastrofala, säger Tomas och fortsätter:– För den globala utvecklingen har det undanröjt några av de allvarligaste hindren och det kommer att möjliggöra, inte nödvändigtvis leda till, men möjliggöra, ett bättre liv för väldigt många människor i världen, avslutar Tomas.

Elfack 2025

Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.

Läs mer om Elfack här.