– I Sverige är vi vana vid att det finns rent vatten med rätt kvalitet vid rätt tidpunkt. Med klimatförändringarna blir det tydligt att vi inte längre kan ta det för givet. Torka är en del av problemet, men också översvämningar. Vatten är också en resurs som bokstavligt talat rinner in och ut över kommungränserna. Det gör att gemensamma krafttag behövs mer än någonsin, säger Annika Ekvall.
Med bakgrund som civilingenjör och doktor inom VA-teknik har hon vigt hela sitt arbetsliv åt vatten- och miljöfrågor. I rollen som Vattenvårdsdirektör på Länsstyrelsen leder Annika en av landets vattenmyndigheter.
– Det finns fem länsstyrelser i Sverige som fått uppdraget att vara vattenmyndighet och implementera EU:s vattendirektiv. Ofta tenderar man att dela upp vatten i olika delar såsom vattenskydd, översvämning, badvatten och liknande, men vi tittar på hela vattenförekomsten. Det är vårt uppdrag, och Länsstyrelsens uppdrag är att främja samverkan.
Klimatets påverkan
Annika betonar att samarbete mellan myndigheter och industri spelar en vital roll när det kommer till att säkerställa en hållbar hantering av vattenresurser.
– Det blir bara viktigare när vi ser klimatets påverkan alltmer. Ta till exempel regnmönstret som ändrar sig. Vi minns alla sommaren 2018 med torka och bränder och om det är någonting vi har lärt oss efter sommaren 2023, är det att regn kan vräka ner. Vi måste därför reagera, planera och agera tillsammans.
Både brist på och för mycket vatten ställer till problem. Översvämningar kan påverka avlopp och reningsprocess och kommer enligt prognosen bli allt vanligare. Annika menar att det finns tydliga insatser som industrin kan göra.
– Först och främst behöver man förstå att vatten som resurs inte kommer att hålla för evigt. Därtill behöver man ha koll på sin vattenförbrukning. Man kanske använder 10 kubikmeter per timme men skaffar ett tillstånd att använda 20 för att man vill ha marginal. Där finns det ett toppenläge för företag att mäta och få klart för sig hur mycket vatten man använder. Det är också bra att utreda vilken vattenkvalitet man behöver. Dricksvattenkvalitet behövs inte överallt och även när det är gott om vatten vinner alla på att vara medveten om sin förbrukning.
Vikten av innovation och agerande
En aktör som tänkt till angående sin vattenförbrukning samt kvalitet är den kommande Northvolt-fabriken i Göteborg.
– De behöver enorma mängder vatten för att kyla sin fabrik. Där ska man samarbeta med ett avloppsreningsverk för att kyla fabriken med renat avloppsvatten. Kylvatten som annars hade kommit från det lokala vattennätet.
Likt eleffektbrist, där Svenska kraftnät med kort varsel kan stänga av elanvändare från elnätet enligt en priolista, menar Annika att frågan om vattenförsörjning och hanteringen av vattenresurser är lika brådskande och kritisk.
– Vi behöver en liknande strategi för vattnet. Tänk en industri som tar vatten från en å. Säg att ån börjar sina på grund av torka och reservplanen är att använda kommunalt vatten. Det är då mycket troligt att kommunen använder sig av samma vatten i samma å. Allt hänger ihop och vi behöver därför ha en levande diskussion om detta.
Länsstyrelsen spelar en central roll när det gäller att ge råd och vägledning till företag i alla branscher om hur de kan effektivisera sin vattenförbrukning, oavsett om det är i förebyggande syfte eller under kritiska perioder. Annika hoppas att fler ska bli medvetna om dem som resurs.
– Möjligheterna att samarbeta framåt är goda. Vi som myndigheter och industri behöver samarbeta och tänka tillsammans. Årets sommar gör det tydligt för alla parter att det krävs samarbete över gränser. Säg att det regnar noll procent nästa sommar, likt 2018. Det måste planeras för nu. Upp med vattenfrågan på bordet, även när det inte är kris, avslutar Annika.
Välkommen till Vatten2023
I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
– Till vår anläggning har vi historiskt sett tagit kylvatten från Hällungen som är en sjö här i Stenungsund. Samma sjö förser även orten och kommuninvånarna med dricksvatten. Vatten är en bristvara där vi behöver bli mer cirkulära både i Sverige och globalt. Vi började därför undersöka alternativ. I och med att vår site ligger nära kommunens reningsverk föddes idén att vi skulle kunna använda avloppsvatten och genom rening använda det som kylvatten. En idé som visade sig vara fullt genomförbar och fungerande. Vi har kommit överens med kommunen och projektet är planerat att tas i drift under hösten, säger Eva Gunnergård.
Ett steg mot en mer hållbar produktion
Perstorp är ett globalt företag inom specialkemi. På deras anläggning i Stenungsund fokuserar man främst på tillverkning av syror, alkoholer och estrar. Dessa vidareförädlas för att sedan användas inom områden som färg, lack och plastbearbetande industri. Det banbrytande projektet med renat avloppsvatten som kylmedium kommer att göra en betydande förändring i den kemiska anläggningens miljöpåverkan.
– Vi jobbar mot konkreta hållbarhetsmål. Bland de målen finns att vi ska minska vår vattenförbrukning med 30 % till år 2030, jämfört med 2019. Perstorp är bra på att konkretisera de stora miljömålen och ta ner det till konkreta projekt, som att sluta använda färskvatten till kylningen, säger Eva.
Projektet är planerat i två etapper, där den första fasen kommer att spara 650 000 kubikmeter färskvatten. Eva berättar att när båda faserna är avslutade, kommer det att resultera i en besparing av upp till 1,1 miljoner kubikmeter färskvatten årligen.
“Vi behöver se mer cirkulära system i samhället”
Förutom projektets klimatmässiga fördel blir det också mindre känsligt i frågan om vattenbrist för orten kring Stenungsund.
– Jag hoppas att detta projekt kan inspirera andra industrier och företag att göra liknande. Vi behöver se mer cirkulära system i samhället i stort. Färskvatten är som sagt en bristvara, främst i andra länder än i Sverige men även här behövs nya lösningar. Det är framtiden att använda den här typen av möjligheter, att inte använda färskvatten där det inte behövs, avslutar Eva.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
– Vi har ett VA-nät i Sverige som börjar bli ålderstiget. I och med det och det ständigt föränderliga klimatet med höjda vattennivåer, översvämningar och liknande krävs stora insatser. Infrastrukturen kring vatten och avlopp ska funka, det får inte läcka och det får inte heller komma in farliga ämnen i dricksvattnet. Det betyder att både ingående vatten och avlopp behöver underhållas, säger Annika Wallenskog.
40 % av kommunerna drar ner på underhåll
Skulden i många kommuner är enligt Annika till stor del ett resultat av bristande ekonomi. Hon berättar att upp till 40 % av landets kommuner säger att de drar ner på sitt underhåll som en följd av det.
– Det kan vara så att man har skapat ett VA-nät som bygger på att man har många invånare och långa avstånd. När kommunen sedan avfolkas ska nätet underhållas trots att det är färre som betalar VA-taxan. Andra kommuner växer och då behöver man lägga mer VA-pengar på att bygga ut istället för att underhålla det gamla nätet. Oavsett blir det ett svårt ekonomiskt läge. VA-taxan är också tänkt att vara självfinansierad, där medel inte får tas till kommunens övriga verksamheter.
I egenskap av chefsekonom, är Annika väl insatt i de utmaningar som kommuner och regioner möter. Hon anser däremot att det finns vissa faktorer som man inte kan skydda sig mot.
– Om vi tar Gävle som exempel. Översvämningen som skedde där 2021 beräknas ha kostat kommunen över en kvarts miljard. Det är inte säkert att man hade kunnat undvika de kostnaderna, men fenomen som översvämningar kommer att ske allt oftare på grund av det föränderliga klimatet.
Beslutsamhet krävs för en vändning
När VA-infrastrukturen i Sverige byggdes upp på 60- och 70-talet var kraven annorlunda. Idag har med hjälp av nya modeller kunskapen blivit bättre om ledningsnätets status, och vart man ska ta till åtgärder för att skapa störst nytta. På frågan om vilka åtgärder som behövs för att hantera utmaningarna framåt är Annika tydlig.
– Det viktiga är att man undersöker och har koll på hur ens VA-nät ser ut. Att man har en långsiktig underhållsplan. Rör håller ett visst antal år, och vilken typ av rör man har påverkar också. Det viktigaste är att man är beslutsam och har en långsiktig plan för hur man ska investera i underhållet. Jag ser det som en jätteviktig del i välfärden. Vi ska kunna utgå ifrån att VA fungerar, avslutar Annika.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Ett strategiskt och planerat underhåll är avgörande för att undvika trasiga maskiner och produktionsstopp. Trots detta sker underhållet allt som oftast först när det är akut. Victoria Van Camp är teknisk doktor och maskiningenjör med många år som teknikdirektör på SKF bakom sig. Idag driver hon eget och har flertalet styrelseuppdrag såsom Billerud AB, SR Energy AB och Chalmersstiftelsen.
– Underhåll sitter på en nyckelroll i den gröna omställningen. Det är viktigt att fler blir införstådda i värdet av ett strategiskt underhåll, säger Victoria Van Camp och fortsätter:
– Det finns två sidor av underhåll. Den första delen är det underhåll som är reaktivt och sker när något går sönder. Det är underhåll som man inte vill ha eftersom det blir en oplanerad kostnad. Den andra delen är ett underhåll där man ser planeringsmöjligheten. En växellåda till exempel, om man kan se att den kommer att gå sönder inom två år, då ska den renoveras i förväg och kanske även uppgraderas. Genom att göra det förlänger vi livstiden och sänker energiförbrukningen. Man kanske behöver investera pengar nu, men växellådan kommer hjälpa oss att producera och sälja för betydligt mer senare – det vill säga: underhållet är en investering. Man kan till exempel uppgradera med sensorer och genom dem optimera driften. Förebyggande underhåll är och ska ses som en investering.
“Dagens tekniker jobbar lika mycket med IoT och AI som med skiftnycklar”
Både i nutid och historiskt har underhåll ansetts vara ett nödvändigt ont. Förhållningssättet att ta till underhåll när en maskin går sönder och skapar oplanerade produktionsstopp har gjort att värdet av ett gediget och förberett underhållsarbete inte tas på allvar.
– Det kan tänkas att det behövs utbildning i underhållsstrategi på högsta nivå för att öka förståelsen. Det är inte alla ledningar som förstår att strategiskt underhåll är en investering. Man pratar istället om underhåll som en kostnad. Ska man spara på kostnader pratar man om att minska underhåll. Man får aldrig tänka så, säger Victoria och fortsätter:
– Jag tror att det är viktigt att höja förståelsen för underhåll hos ledare. De måste förstå vad en underhållstekniker idag faktiskt gör. Det finns fortfarande en bild av att underhållstekniker är en man med rutig skjorta och skiftnyckel, men dagens tekniker jobbar lika mycket med IoT och AI som med skiftnycklar. Sedan tror jag att även de som arbetar med underhåll skulle ha nytta av utbildning i grundläggande ekonomi, för att bättre kunna motivera sina investeringsförslag till ledningen.
Omställningen blir möjlig med hjälp av teknik och kompetens
En del som har stor betydelse i processen med att komma igång och lyckas med sitt strategiska underhåll är teknik. Där är det viktigt att understryka att det inte alltid är den senaste eller coolaste tekniken som ger bäst resultat. Victoria menar att det är lätt att missa de små insatserna eller investeringarna som kan ge stor effekt. Hon tycker att när det handlar om energieffektivisering ska man ta till den teknik som ger “the biggest bang for the buck”.
– Kullager är ett bra exempel på detta. Det är nästan alltid tätningen som har högst friktion. Om du byter ut kullagret men behåller den gamla tätningsdesignen, missar du i princip hela energibesparingen. Man måste förstå var de stora förlusterna är och utefter det utforma sitt underhåll.
Enligt Victoria krävs det utbildning kring hållbarhet bland underhållschefer och -tekniker för att de ska kunna fatta strategiska beslut och för att skapa större förståelse. Numera kan även AI ha en central roll i arbetet med att ta fram ett strategiskt underhåll, för att identifiera de åtgärder som kommer ge störst effekt på omställningen.
– Säg att man har hundratals motorer i sin produktion, då är det svårt att få en bra överblick. Där kan AI hjälpa till och berätta vad som är mest angeläget. Det handlar om att AI kan förutse var problemen kommer att uppstå. AI och människor jobbar tillsammans, och ju tidigare man börjar förhålla sig till AI som en ledarhund och en hjälp, desto bättre, avslutar Victoria.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Försörjningen av dricksvatten och hanteringen av avloppsvatten är de två områden som går in under paraplyet VA. Båda är en vital del av samhället och kräver stora rörsystem med tillhörande reningsanläggningar. Arbetet med underhåll har dock inte utvecklats i den takt som önskats och det har gjort att VA-branschen nu står inför betydande utmaningar.
Pär Dalhielm som är VD på Svenskt Vatten anser att orsaken till att VA:s underhåll ligger efter är på grund av svårigheterna med utförandet.
– Varför man säger att VA-underhåll är underutvecklat är för att det är sant. Det är ett gigantiskt infrastrukturnät där den stora mängden av system dessutom inte syns eftersom de ligger under marken. När det kommer till VA har man lagt krut på drift, vilket gjort att man glömt att jobba med underhåll. Man har helt enkelt skjutit den kostnaden framför sig, säger Pär Dalhielm.
Conny Ohlson är teknik- och underhållschef på Stockholm Vatten och möter även han en underhållsproblematik inom sitt fält som är avloppsreningsverk.
– Underhållsskulden på avloppsreningsverken var stor när jag började. Vi har systematiskt arbetat i många år nu för att komma ikapp och implementera förebyggande underhåll utgående från produktionens behov och kritikalitetsanalys. Det är en stor utmaning att förklara för alla som inte arbetar med underhåll hur viktigt det är med förebyggande arbetssätt. Vi arbetar nu mycket med att arbetsbereda alla arbeten där planering för reservdelar, arbetstillstånd inklusive bryt och lås ingår.
Oavsett verksamhet är man enade om att utvecklingen ligger efter när det kommer till underhåll. Thomas Nyberg är affärsområdeschef på Sandviken Energi och håller med både Pär Dalhielm och Conny Ohlson om att en av orsakerna handlar om ekonomi.
– Det grundar sig i en kultur som utvecklats genom många års arbetssätt i ett alltför kort tidsperspektiv. En VA-verksamhet får enligt lag endast ha en nödvändig kostnad, men kompetensen i vad som krävs för att förvalta anläggningstillgångarna över lång tid har saknats. Branschen börjar nu vakna och förstår att definitionen av vad som är en nödvändig kostnad måste räknas över hela livscykeln, säger Thomas Nyberg.
– Fördelarna av ett planerat och strukturerat underhållsarbete är många. Att kortsiktigt dra ner på underhållet ger visserligen minskade kostnader på kort sikt, men innebär omfattande konsekvenser på lång sikt. Förutom att våra kunder oftare riskerar att få brister i vattenleveransen, innebär ett uteblivet underhåll högre kostnader i det långa loppet. Därmed också dyrare för kunden på lång sikt. Det är också en hållbarhetsfråga. Vi måste värna om våra resurser oavsett om det är naturresurser eller pengar. Att inte jobba med underhåll är slöseri med båda delarna, säger Pär Dalhielm.
Det råder inga tvivel om att VA under en lång tid varit fokuserat på drift. Att man dessutom haft ett kortsiktigt perspektiv på underhåll istället för att bana väg för framtiden har också orsakat en eftersatt utveckling. Men trots att underhåll varit en fråga som lyfts emellanåt, finns en märkbar skillnad i hur den behandlas bland olika aktörer.
– På Sandviken Energi har vi precis börjat prata om kritikalitetsanalys, men för att klara av det behöver kompetensen höjas. Jag skulle gissa att man hittar ett fåtal VA-bolag i branschen som idag klarar av ett sådant arbete och att dra nytta av dess fördelar. Stora delar av VA-branschen är idag på en grundläggande nivå i sitt arbete med en effektiv och professionell förvaltning av anläggningstillgångarna, säger Thomas Nyberg.
Walter Jonasson, underhållschef på Vakin, menar att det är flera faktorer som bidragit till det svåra med att implementera vikten av bra underhåll.
– I årtionden har vi samlat in data på olika sätt men vi har inte varit duktiga på att förädla den information vi fått in. Idag kan vi jobba med AI och datalager vilket känns som en rutin för de flesta branscher medan det är något som bubblar hos oss, säger Walter Jonasson.
– Om man inte har kompetensen att sätta upp planer och analyser behöver man ta in den kompetensen nu. Det blir en kostnad nu och det kan vara svårt att veta var i budgeten man ska ta den kostnaden ifrån, men i längden är det helt nödvändigt, säger Pär Dalhielm.
Att VA står inför stora utmaningar är ett faktum, allt till följd av den bristande kompetensen inom underhåll och oviljan att investera. Samtidigt är det flertalet verksamheter och bolag som står och stampar och har svårt att ta nödvändiga steg på grund av begränsade budgetar och nedärvda arbetsroller. Hur framtiden för VA kommer att se ut är därmed ovisst, men något som står klart är att kompetensen och förståelsen för underhåll måste införas genom hela kedjan.
– Det handlar om kompetensutveckling och förankring hos våra uppdragsgivare, vikten av att förvalta våra anläggningar på ett ändamålsenligt sätt. Vi måste nå nästa nivå. Underhåll behövdes inte på samma sätt förr, men med dagens drift, behov av tillgänglighet och processtyrning måste det utvecklas, avslutar Conny Ohlson.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Daniel Ljungqvist är säljchef på Schneider Electric och har arbetat med automation hela sitt yrkesliv, främst inom vatten- och avloppssegmentet.
– Vi jobbar med att hjälpa företag med att digitalisera sina processer. I sådana här omfattande projekt handlar det om att hjälpa kunder att få kontroll över den data man har och skapa en enklare, säkrare och effektivare arbetsdag för de som jobbar med anläggningen, säger Daniel.
Han berättar att projektet inte bara påverkar de som jobbar i och kring VA-anläggningen utan även på samhället i stort.
– VA-branschen är som bekant enormt viktig för samhället. Vi behöver en ren och säker miljö att bo i. Genom att digitalisera det här arbetet skapar vi bättre förutsättningar för energieffektivitet och hållbarhet samt möjliggör mer moderna arbetssätt.
I händelse av en översvämning eller ett haveri på en anläggning kan konsekvenserna för samhället vara enorma. Där har VA-branschen en vital del i samhällsansvaret. Med det smarta digitala systemet får Roslagsvatten chansen att i förväg se vad som är i behov av underhåll och kan på så vis förebygga och undvika allvarliga skador.
– Genom digitala system och verktyg underlättar det för verksamheter att arbeta proaktivt med planering och underhåll, exempelvis gällande planering av vattenreserver.
Ett nytt digitalt arbetssätt
Det är AFRY Water Integration Platform vilka drivs av AVEVA som utgör projektet tillsammans med Schneider Electric som bidrar med tekniken. Kombinationen gör att Roslagsvatten hamnar i digitaliseringens framkant och möjliggör ett system i världsklass.
Den digitala plattformen ansluts till Roslagsvatten redan befintliga system där allt från styr- och underhållssystem till sensorerna ute i näten ingår. På så sätt skapas ett nytt digitaliserat arbetssätt som möjliggör hela resan från förebyggande underhåll till utbildning och simuleringar.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Conny Svensson är ansvarig för AI-transformation på AI Sweden och har såväl i tidigare roller som sin nuvarande jobbat med digitalisering och AI inom kontexten transformation.
– Jag har alltid varit väldigt intresserad av mötet mellan teknik och människa. Till stor del för att det är komplext. Många av oss älskar teknikens framgång och utveckling, men samtidigt är det vanligt att den bemöts med rädsla och oro. Framförallt när den ska implementeras i våra egna processer. Transformation handlar till stor del om att skapa förståelse som minskar osäkerheten. Tekniken kan nämligen hjälpa till att göra livet bättre för oss människor men då får inte fokuset ligga på tekniken i sig utan vilken grundproblematik man står inför, säger Conny.
“AI har en enorm potential inom processindustrin”
Conny har arbetet inom processindustrin som konsult länge och menar på att förutsättningarna inom segmentet är mycket goda för att AI ska åstadkomma avgörande resultat.
– AI har en enorm potential inom processindustrin. Det som är så fördelaktigt inom just processindustrin är att det är ett segment med stor tillgång till mätbar data. Det finns processer där saker sker i olika steg och i var och ett av de stegen finns tydliga instruktioner kring vad som ska ske där. Vi kan till exempel titta på ett så vanligt problem som att en maskin går sönder. Det är något som har allvarliga konsekvenser inom processindustrin. Produktion stannar upp i timmar, kanske dagar, och det kostar enorma summor. Med hjälp av sensorer, data och AI kan man prediktera maskinernas hållbarhet och i förväg underhålla dem, och därmed förhindra längre stopp i produktionen.
Utöver möjligheten att förhindra produktionsstopp finns även potential för AI att hjälpa processindustrin att optimera sin produktion mot flera olika parametrar.
– I ditt produktionsflöde behöver du vanligtvis välja en parameter att optimera mot. Antingen väljer du kvalitet eller mängd. Med hjälp av AI får du dock möjligheten att hitta balansen mellan mängd och kvalitet. Något som vi människor kanske också skulle klara av, men i så fall mycket mindre effektivt. AI har förmågan att hitta ett maximerat produktionsflöde snabbare.
AI-resan tar plats på ProcessTeknik
Conny kommer att befinna sig på scen på ProcessTeknik 2022 för att prata om om AI-resan och hur man på bästa sätt förhåller sig till den.
– Många upplever AI-resan som Mount Doom, som att det är en lång och besvärlig resa du måste ta dig igenom. Det vill jag ändra på. Istället bör man se det som en del av den digitala transformation som vi alla befinner oss i. Och som har otrolig potential att förbättra våra verksamheter.
AI Sweden har som mål att öka användningen av AI för att främja Sverige och vår konkurrenskraft inom olika områden. Som en del av det jobbar Conny och hans kollegor med att skapa system och struktur för att jobba med AI och på så sätt förkorta mognadstiden.
– Jag kan hjälpa företag att mogna på kortare tid än om de gjort det själva. Min förhoppning om ProcessTeknik 2022 är att minska osäkerhet och ge plats för nyfikenhet kring AI och vad det faktiskt kan åstadkomma. Processindustrin är full av experter och kompetenta människor i komplexa branscher. De vet exakt vad de håller på med ur ett människoperspektiv. AI kan tillföra en dimension som människor inte kan mäkta med, avslutar Conny.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Produktionen av i synnerhet biologiska läkemedel är både dyr och långsam. I alla fall har det historiskt varit så. Bernt Nilsson är professor i kemiteknik på Lunds Universitet och projektleder satsningen på autonoma minifabriker.
– Vid produktion av läkemedel tas nya molekyler fram. Och det är ett gediget arbete som läggs ned. När du tagit fram molekyler som är bra påbörjas processen av att testa läkemedlet på patienter och i det ledet kontrollera bieffekter. För att läkemedlet ska bli godkänt testas det på tusentals patienter, någonting som både är kostsamt och tidskrävande.
Och när det kommer till biologiska läkemedel är processen än mer komplicerad och än mer omfattande.
– Vi vet inte hur biologiska molekyler ser ut vilket medför att man behöver få tillverkningssättet godkänt. Det i sin tur innebär att när ett läkemedel godkänns, godkänns även själva fabriken där det tillverkas. Det gör att fabriken i ett senare skede inte kan byggas om, eftersom den är godkänd ihop med tillverkningssättet, säger Bernt Nilsson.
Autonoma minifabriker gör läkemedel tillgängligt
Projektet med autonoma minifabriker som bedrivs av Bernt och hans kollegor går ut på att de tar både teknik och teori för stora fabriker för att sedan flytta ner det i en så liten skala det är möjligt. Därefter utvecklas fabriken och när den är färdigställd ska den genomgå, och klara, de kliniska prövningarna som krävs för att godkänna tillvägagångssättet.
– Den teknik vi utvecklat innebär att vi i den kan bygga fabriker i labbskala. Ovanpå det har vi byggt ett styrsystem som gör att vi automatiskt kan köra fabriken i fråga. I enlighet med industri 4.0 gör vi digitala tvillingar. En digital version av smarta minifabriker som också kan fatta sällanbeslut. Precis som Volvo gör självkörande bilar, vill vi göra en självkörande autonom minifabrik.
Arbetet med och utvecklingen av autonoma minifabriker för biologiska läkemedel kommer inte bara förändra industrin. Det kommer även ha stor effekt för samhället liksom enskilda individer.
– Utvecklingen innebär två avgörande konsekvenser. Dels handlar det om materialåtgång. Vi kommer att få ner storleken på fabrikerna med 30 – 50% vilket innebär färre kemikalier. Små fabriker är dessutom lättare att flytta vilket betyder att fler platser i världen kommer att kunna producera egna läkemedel. Platser som tidigare inte kunnat det.
Bernt och hans kollegor vill kunna sänka priset på läkemedelstillverkning och i det ledet göra det tillgängligt för hela världen och inte endast för mindre grupper som har möjlighet att betala höga summor.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Sveriges processindustri är världsledande på flera områden. Däribland hittar vi kvalitet, säkerhet och arbete för att nå uppsatta klimatmål. Och Sveriges position beror bland annat på en nära kollaboration med IT- och automationsföretag som levererar utrustning och lösningar. Ytterligare en anledning till Sveriges status är de offentliga initiativ och strategiska satsningar som möjliggör att företag kan arbeta branschöverskridande kring gemensamma utmaningar.
PiiA (Processindustriell IT och Automation) är ett strategiskt innovationsprogram som arbetar med att digitalisera processindustrin. Innovationsprogrammet arbetar med missionen att stötta svensk industri att utveckla och implementera digitala lösningar för att stärka både konkurrenskraft och effektivitet. Satsningarna inom PiiA har pågått i flera år och kommer också att fortsätta i flera år framöver. Detta med finansiering från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
– Företag har ofta en stor installerad bas av automationssystem. Och detta system är inte anpassat för nya tekniker såsom AI, maskininlärning, 5G och molntjänster. De projekt vi arbetar med handlar således till stor del om kopplingen mellan traditionella automationssystem och ny teknik, säger Peter Wallin, Programchef på PiiA.
En anpassningsbar teknologi
Processindustrin utgörs främst av storföretag. De lösningar och den teknologi som utvecklas är däremot tillämpningsbar på både också mindre bolag och bolag inom helt andra branscher. Potentialen för en korsbefruktning som kan gynna industrin i stort är alltså högst reell.
– En stor del av vårt fokus ligger för tillfället på uppkopplade värdekedjor som möjliggörs via digitalisering. Och ett exempel på det handlar om gruvindustrin. Där har vi ett projekt som handlar om att följa malmen från det att den tas upp ur berget, till färdig stålprodukt som hamnar hos slutkonsument och till sist återgår till återvinning, säger Peter.
Ett till exempel på projekt inom processutveckling är ett projekt som pågår hos Mälarenergi. Projektet utforskar hur Mälarenergis fjärrvärmenät kan optimeras. Kontinuerlig data från olika mätpunkter i ett antal hushåll i Västerås om hur värmesystemet nyttjas skickas. Därefter använder Mälarenergi den data för att beräkna hur fjärrvärmenätet under dygnet kan köras så effektivt det är möjligt. Systemen är tröga och det kan ta upp till tio timmar för en justering att nå ut i hela nätet. Det innebär att smarta prediktioner kan göra stor nytta. På ProcessTeknik 2022 kommer intressanta case likt det hos Mälarenergi ta plats på olika scener.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Det finns ett stort behov inom industrin av att utveckla realtidsprediktioner. Detta för att man ska kunna fatta beslut kring styrning, optimering och effektivisering av processer. Det finns mycket data att samla in i processerna men realtidsprediktioner har tidigare varit en utmaning. Det beror delvis på fördröjningar men även den komplexiteten som återfinns bland komponenter och maskiner inom industrin.
Att effektivisera och automatisera såväl sitt fjärrvärmesystem som sin energiproduktion har länge varit centralt i Mälarenergis verksamhetsstrategi. En målbild som kommit att bli grunden för många projekt och initiativ inom organisationen.
– Vi har som mål på Mälarenergi att nå en så hög grad av automation som möjligt. Många delar är såklart redan väldigt automatiserade, men inte alla. Det är målsatt på både kort och lång sikt att allt som kan automatiseras ska göra det. Vi vill komma till en position där vi har automatiserade system. Digitalisering är verktyg för att komma dit, säger Joacim Sundqvist, energistrateg på Mälarenergi.
Projekt OPERA
Projektet OPERA härstammar från ett tidigare projekt som också genomförts av RISE och Mälarenergi. Det projektet hette Smarta Flöden och gick ut på att förutspå kommande konsumtion och tidsförskjutning hos kunderna i fjärrvärmenätet med hjälp av AI.
– Vi har en gemensam uppfattning om att fjärrvärmebranschen kommer att förändras mycket i framtiden. Och på Mälarenergi har vi ambitioner om att ligga i framkant. I projektet Smarta Flöden lade vi mycket tid på att samla in mätdata och för att analysera allt tillsatte vi en intern analysgrupp. Något som visade sig vara väldigt värdefullt, säger Henrik Wickström, Verksamhetsutvecklare på Mälarenergi.
– I projekt Smarta Flöden gjorde vi i grunden ett stort kartläggningsarbete där vi tog reda på vad det finns för information och var den finns. Vi satte ihop ett team av olika roller i analysgruppen som hjälptes åt att titta på det tillsammans. För att förstå data på riktigt behövs kompetenser från olika områden, säger Kristian Sandström, senior forskare på RISE.
All den data som samlats och analyserats i Smarta Flöden lade sedan grunden för det ramverk som utvecklades inom projekt OPERA. Ramverket fungerade sedan som en grund för de tillförlitliga prediktionsmodeller som kan tolkas av operatörer på ett enkelt och anpassningsbart sätt.
– Vi skapade prediktioner och prognoser med hjälp av AI i Smarta Flöden, som sedan applicerades i kontrollrum och sattes i skarp drift. Målet var att applicera det i verksamheten på riktigt. Något som såklart innebar helt nya utmaningar än de vi hade i Smarta Flöden. Här handlar det mycket om hur vi får detta att fungera över tid och hur vi får acceptansen i en operativ miljö, säger Joacim Sundqvist.
AI är och har länge varit ett hett ämne, men det innebär inte alltid att alla AI-initiativ är välkomnade. Joacim, Kristian och Henrik har alla upplevt motstånd och misstänksamhet kring initiativen.
– Många pratar om AI som om det vore hokus pokus. Men det är fel approach. Istället bör man förhålla sig till det som en ny verktygslåda och på riktigt utforska hur den kan vara behjälplig. Det ramverk som vi skapar i projekt OPERA kan användas i kontrollrum och backoffice, vilket kan snabba på utvecklingen, säger Kristian Sandström.
Projekt OPERA gör det möjligt för operatörer att förutspå fjärrvärmebehov hos konsumenterna men det kan också ge implementationen av AI inom industrin en skjuts i rätt riktning.
– Sådana här typer av implementeringar hjälper oss och resten av industrin att lära sig och skaffa kunskap inom området. AI:n får testas och vi får möjligheten att utveckla den till att anpassa sig efter aktuella förändringar, säger Henrik Wickström.
Intresset för en smartare industri är något Mälarenergi och RISE har gemensamt med många andra.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
