Stellan Danielsson är en av Billeruds mångfaldsambassadörer. Hans resa började för två år sedan när företaget sökte efter personer som ville jobba med jämställdhetsfrågor. Efter en internutbildning blev Stellan Danielsson ambassadör och började hålla utbildningar och workshops för de anställda.
Utbildat nästan 1000 personer hittills
– Det har varit jättekul att hålla de här workshoparna. Det blev jättebra diskussioner om bland annat kvinnor och män i en mansdominerad bransch och många tyckte att det var en bra ögonöppnare. Utvärderingen vi hade efteråt visade att det var positivt, nyttigt, och att det här är ett ämne vi fortsatt måste hålla levande, säger Stellan Danielsson.
Han är representant för fackföreningen Ledarna i mångfalds- och inkluderingsgruppen på Billerud Gruvön. Gruppen består av representanter från alla fackförbund, skyddsombud, HR-avdelningen och ledningsgruppen. Gruppen samlar årligen in input, skapar en aktivitetslista och genomför olika aktiviteter som påverkar hela verksamheten, inklusive entreprenörer. De håller utbildningar och workshops fortlöpande och bevakar såväl medarbetarundersökningar som psykosociala undersökningar för att identifiera och motverka eventuella kränkningar eller trakasserier. På lokal nivå genomförs även inkluderande event, som att delta i Prideparader.
– Vi representerar alla och försöker ta in information samt driva förändring utifrån inkomna förslag. Vi bedömer vilka förslag vi kan axla och vilka som är för övermäktiga. Totalt har omkring 850-900 personer gått våra utbildningar, säger han.
Ständigt öka medvetenheten kring jämställdhet
Mångfaldsgruppen inom Billerud strävar efter att ständigt öka medvetenheten och förbättra arbetsmiljön. Gruppens mål är att ha ett kontinuerligt nästa steg i arbetet för att främja en mer diversifierad arbetsplats. Just regelbundenheten är en stor del av Billeruds framgång i sitt jämställdhetsarbete, förklarar Stellan Danielsson.
– Vi tror på att hålla workshops oftare. Vi tror också på att verkligen jobba så vi kommer ner på individnivå. Gör man något generellt, till exempel ett inlägg på intranätet, finns risken att enbart locka de redan intresserade. Jag tror det är viktigt att jobba löpande och brett med de här frågorna, så att alla får ta del av det.
Under 2023 lanserade Billerud en e-utbildning om mångfald och inkludering för samtliga medarbetare.
Leder till bättre samarbete
Under utbildningarna ser deltagarna filmer, diskuterar i smågrupper och presenterar sina åsikter. Genom att blanda deltagarna från olika avdelningar och ha grupparbeten har det skapats en familjär stämning där många vågar öppna sig under workshoparna.
– Vi pratar mycket om vinsten med att ha olika personligheter för att stärka en verksamhet. Sedan måste vi ta vara på den mångfald vi har, för om vi inte inkluderar människor är det inte värt någonting. Har vi en grupp sammansatt med personer med olika åsikter och perspektiv, och bara 30 procent får komma till tals hela tiden, då får vi inte ut något, säger Stellan Danielsson.
Han menar att utbildningarna har lett till en bättre igenkänning och samarbete mellan anställda från olika avdelningar. Det har också ökat medvetenheten om hur små beteendeförändringar kan ha stor positiv effekt. Billerud planerar att fortsätta med regelbundna uppföljningar och utbildningar för att hålla frågorna levande och integrerade i det dagliga arbetet.
Stellan Danielsson berättar att jämställdhetsarbetet på Billerud sprider fler och fler ringar på vattnet inom koncernen. Nu hålls mångfalds- och inkluderingsworkshopar på alla svenska bruk.
–Vårt mål i mångfaldsgruppen är att hela tiden jobba för en större medvetenhet och öka jämställdheten, avslutar Stellan Danielsson.
Hur löser vi processindustrins gemensamma utmaningar inom både miljö och social hållbarhet? Det och många fler ämnen kan du djupdyka i under mötesplatsen ProcessTeknik 8-10 oktober 2024. På ProcessTeknik möter du hela processindustrin och andra avgörande aktörer under tre händelserika mässdagar.
Conny Svensson är ansvarig för AI-transformation på AI Sweden och har såväl i tidigare roller som sin nuvarande jobbat med digitalisering och AI inom kontexten transformation.
– Jag har alltid varit väldigt intresserad av mötet mellan teknik och människa. Till stor del för att det är komplext. Många av oss älskar teknikens framgång och utveckling, men samtidigt är det vanligt att den bemöts med rädsla och oro. Framförallt när den ska implementeras i våra egna processer. Transformation handlar till stor del om att skapa förståelse som minskar osäkerheten. Tekniken kan nämligen hjälpa till att göra livet bättre för oss människor men då får inte fokuset ligga på tekniken i sig utan vilken grundproblematik man står inför, säger Conny.
“AI har en enorm potential inom processindustrin”
Conny har arbetet inom processindustrin som konsult länge och menar på att förutsättningarna inom segmentet är mycket goda för att AI ska åstadkomma avgörande resultat.
– AI har en enorm potential inom processindustrin. Det som är så fördelaktigt inom just processindustrin är att det är ett segment med stor tillgång till mätbar data. Det finns processer där saker sker i olika steg och i var och ett av de stegen finns tydliga instruktioner kring vad som ska ske där. Vi kan till exempel titta på ett så vanligt problem som att en maskin går sönder. Det är något som har allvarliga konsekvenser inom processindustrin. Produktion stannar upp i timmar, kanske dagar, och det kostar enorma summor. Med hjälp av sensorer, data och AI kan man prediktera maskinernas hållbarhet och i förväg underhålla dem, och därmed förhindra längre stopp i produktionen.
Utöver möjligheten att förhindra produktionsstopp finns även potential för AI att hjälpa processindustrin att optimera sin produktion mot flera olika parametrar.
– I ditt produktionsflöde behöver du vanligtvis välja en parameter att optimera mot. Antingen väljer du kvalitet eller mängd. Med hjälp av AI får du dock möjligheten att hitta balansen mellan mängd och kvalitet. Något som vi människor kanske också skulle klara av, men i så fall mycket mindre effektivt. AI har förmågan att hitta ett maximerat produktionsflöde snabbare.
AI-resan tar plats på ProcessTeknik
Conny kommer att befinna sig på scen på ProcessTeknik 2022 för att prata om om AI-resan och hur man på bästa sätt förhåller sig till den.
– Många upplever AI-resan som Mount Doom, som att det är en lång och besvärlig resa du måste ta dig igenom. Det vill jag ändra på. Istället bör man se det som en del av den digitala transformation som vi alla befinner oss i. Och som har otrolig potential att förbättra våra verksamheter.
AI Sweden har som mål att öka användningen av AI för att främja Sverige och vår konkurrenskraft inom olika områden. Som en del av det jobbar Conny och hans kollegor med att skapa system och struktur för att jobba med AI och på så sätt förkorta mognadstiden.
– Jag kan hjälpa företag att mogna på kortare tid än om de gjort det själva. Min förhoppning om ProcessTeknik 2022 är att minska osäkerhet och ge plats för nyfikenhet kring AI och vad det faktiskt kan åstadkomma. Processindustrin är full av experter och kompetenta människor i komplexa branscher. De vet exakt vad de håller på med ur ett människoperspektiv. AI kan tillföra en dimension som människor inte kan mäkta med, avslutar Conny.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Produktionen av i synnerhet biologiska läkemedel är både dyr och långsam. I alla fall har det historiskt varit så. Bernt Nilsson är professor i kemiteknik på Lunds Universitet och projektleder satsningen på autonoma minifabriker.
– Vid produktion av läkemedel tas nya molekyler fram. Och det är ett gediget arbete som läggs ned. När du tagit fram molekyler som är bra påbörjas processen av att testa läkemedlet på patienter och i det ledet kontrollera bieffekter. För att läkemedlet ska bli godkänt testas det på tusentals patienter, någonting som både är kostsamt och tidskrävande.
Och när det kommer till biologiska läkemedel är processen än mer komplicerad och än mer omfattande.
– Vi vet inte hur biologiska molekyler ser ut vilket medför att man behöver få tillverkningssättet godkänt. Det i sin tur innebär att när ett läkemedel godkänns, godkänns även själva fabriken där det tillverkas. Det gör att fabriken i ett senare skede inte kan byggas om, eftersom den är godkänd ihop med tillverkningssättet, säger Bernt Nilsson.
Autonoma minifabriker gör läkemedel tillgängligt
Projektet med autonoma minifabriker som bedrivs av Bernt och hans kollegor går ut på att de tar både teknik och teori för stora fabriker för att sedan flytta ner det i en så liten skala det är möjligt. Därefter utvecklas fabriken och när den är färdigställd ska den genomgå, och klara, de kliniska prövningarna som krävs för att godkänna tillvägagångssättet.
– Den teknik vi utvecklat innebär att vi i den kan bygga fabriker i labbskala. Ovanpå det har vi byggt ett styrsystem som gör att vi automatiskt kan köra fabriken i fråga. I enlighet med industri 4.0 gör vi digitala tvillingar. En digital version av smarta minifabriker som också kan fatta sällanbeslut. Precis som Volvo gör självkörande bilar, vill vi göra en självkörande autonom minifabrik.
Arbetet med och utvecklingen av autonoma minifabriker för biologiska läkemedel kommer inte bara förändra industrin. Det kommer även ha stor effekt för samhället liksom enskilda individer.
– Utvecklingen innebär två avgörande konsekvenser. Dels handlar det om materialåtgång. Vi kommer att få ner storleken på fabrikerna med 30 – 50% vilket innebär färre kemikalier. Små fabriker är dessutom lättare att flytta vilket betyder att fler platser i världen kommer att kunna producera egna läkemedel. Platser som tidigare inte kunnat det.
Bernt och hans kollegor vill kunna sänka priset på läkemedelstillverkning och i det ledet göra det tillgängligt för hela världen och inte endast för mindre grupper som har möjlighet att betala höga summor.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Sveriges processindustri är världsledande på flera områden. Däribland hittar vi kvalitet, säkerhet och arbete för att nå uppsatta klimatmål. Och Sveriges position beror bland annat på en nära kollaboration med IT- och automationsföretag som levererar utrustning och lösningar. Ytterligare en anledning till Sveriges status är de offentliga initiativ och strategiska satsningar som möjliggör att företag kan arbeta branschöverskridande kring gemensamma utmaningar.
PiiA (Processindustriell IT och Automation) är ett strategiskt innovationsprogram som arbetar med att digitalisera processindustrin. Innovationsprogrammet arbetar med missionen att stötta svensk industri att utveckla och implementera digitala lösningar för att stärka både konkurrenskraft och effektivitet. Satsningarna inom PiiA har pågått i flera år och kommer också att fortsätta i flera år framöver. Detta med finansiering från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
– Företag har ofta en stor installerad bas av automationssystem. Och detta system är inte anpassat för nya tekniker såsom AI, maskininlärning, 5G och molntjänster. De projekt vi arbetar med handlar således till stor del om kopplingen mellan traditionella automationssystem och ny teknik, säger Peter Wallin, Programchef på PiiA.
En anpassningsbar teknologi
Processindustrin utgörs främst av storföretag. De lösningar och den teknologi som utvecklas är däremot tillämpningsbar på både också mindre bolag och bolag inom helt andra branscher. Potentialen för en korsbefruktning som kan gynna industrin i stort är alltså högst reell.
– En stor del av vårt fokus ligger för tillfället på uppkopplade värdekedjor som möjliggörs via digitalisering. Och ett exempel på det handlar om gruvindustrin. Där har vi ett projekt som handlar om att följa malmen från det att den tas upp ur berget, till färdig stålprodukt som hamnar hos slutkonsument och till sist återgår till återvinning, säger Peter.
Ett till exempel på projekt inom processutveckling är ett projekt som pågår hos Mälarenergi. Projektet utforskar hur Mälarenergis fjärrvärmenät kan optimeras. Kontinuerlig data från olika mätpunkter i ett antal hushåll i Västerås om hur värmesystemet nyttjas skickas. Därefter använder Mälarenergi den data för att beräkna hur fjärrvärmenätet under dygnet kan köras så effektivt det är möjligt. Systemen är tröga och det kan ta upp till tio timmar för en justering att nå ut i hela nätet. Det innebär att smarta prediktioner kan göra stor nytta. På ProcessTeknik 2022 kommer intressanta case likt det hos Mälarenergi ta plats på olika scener.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Det finns ett stort behov inom industrin av att utveckla realtidsprediktioner. Detta för att man ska kunna fatta beslut kring styrning, optimering och effektivisering av processer. Det finns mycket data att samla in i processerna men realtidsprediktioner har tidigare varit en utmaning. Det beror delvis på fördröjningar men även den komplexiteten som återfinns bland komponenter och maskiner inom industrin.
Att effektivisera och automatisera såväl sitt fjärrvärmesystem som sin energiproduktion har länge varit centralt i Mälarenergis verksamhetsstrategi. En målbild som kommit att bli grunden för många projekt och initiativ inom organisationen.
– Vi har som mål på Mälarenergi att nå en så hög grad av automation som möjligt. Många delar är såklart redan väldigt automatiserade, men inte alla. Det är målsatt på både kort och lång sikt att allt som kan automatiseras ska göra det. Vi vill komma till en position där vi har automatiserade system. Digitalisering är verktyg för att komma dit, säger Joacim Sundqvist, energistrateg på Mälarenergi.
Projekt OPERA
Projektet OPERA härstammar från ett tidigare projekt som också genomförts av RISE och Mälarenergi. Det projektet hette Smarta Flöden och gick ut på att förutspå kommande konsumtion och tidsförskjutning hos kunderna i fjärrvärmenätet med hjälp av AI.
– Vi har en gemensam uppfattning om att fjärrvärmebranschen kommer att förändras mycket i framtiden. Och på Mälarenergi har vi ambitioner om att ligga i framkant. I projektet Smarta Flöden lade vi mycket tid på att samla in mätdata och för att analysera allt tillsatte vi en intern analysgrupp. Något som visade sig vara väldigt värdefullt, säger Henrik Wickström, Verksamhetsutvecklare på Mälarenergi.
– I projekt Smarta Flöden gjorde vi i grunden ett stort kartläggningsarbete där vi tog reda på vad det finns för information och var den finns. Vi satte ihop ett team av olika roller i analysgruppen som hjälptes åt att titta på det tillsammans. För att förstå data på riktigt behövs kompetenser från olika områden, säger Kristian Sandström, senior forskare på RISE.
All den data som samlats och analyserats i Smarta Flöden lade sedan grunden för det ramverk som utvecklades inom projekt OPERA. Ramverket fungerade sedan som en grund för de tillförlitliga prediktionsmodeller som kan tolkas av operatörer på ett enkelt och anpassningsbart sätt.
– Vi skapade prediktioner och prognoser med hjälp av AI i Smarta Flöden, som sedan applicerades i kontrollrum och sattes i skarp drift. Målet var att applicera det i verksamheten på riktigt. Något som såklart innebar helt nya utmaningar än de vi hade i Smarta Flöden. Här handlar det mycket om hur vi får detta att fungera över tid och hur vi får acceptansen i en operativ miljö, säger Joacim Sundqvist.
AI är och har länge varit ett hett ämne, men det innebär inte alltid att alla AI-initiativ är välkomnade. Joacim, Kristian och Henrik har alla upplevt motstånd och misstänksamhet kring initiativen.
– Många pratar om AI som om det vore hokus pokus. Men det är fel approach. Istället bör man förhålla sig till det som en ny verktygslåda och på riktigt utforska hur den kan vara behjälplig. Det ramverk som vi skapar i projekt OPERA kan användas i kontrollrum och backoffice, vilket kan snabba på utvecklingen, säger Kristian Sandström.
Projekt OPERA gör det möjligt för operatörer att förutspå fjärrvärmebehov hos konsumenterna men det kan också ge implementationen av AI inom industrin en skjuts i rätt riktning.
– Sådana här typer av implementeringar hjälper oss och resten av industrin att lära sig och skaffa kunskap inom området. AI:n får testas och vi får möjligheten att utveckla den till att anpassa sig efter aktuella förändringar, säger Henrik Wickström.
Intresset för en smartare industri är något Mälarenergi och RISE har gemensamt med många andra.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där gemensamma utmaningar och lösningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet står i centrum. 8 – 10 oktober 2024 hittar du den senaste tekniken, produktionsutrustningen och lösningarna som är relevanta för såväl hela industrin som specifika branscher.
Karin Nyberg och Taina Flink startade konsultbolaget Xvii i syfte att möjliggöra hållbarhet och cirkularitet utifrån företags affär och produkt. Med olika infallsvinklar som kombinerar dubbla kompetenser inom hållbarhet och cirkulär ekonomi med produkt- respektive affärsutveckling har de en djupgående insyn i vad som behöver förändras baserat på kundens erbjudande.
– Vi såg att det finns ett tydligt behov. Många företag vill bli bättre men vet inte hur. När man tittar på de mål som finns på en global nivå kan det ibland vara svårt att översätta hur man ska lyckas jobba mot dem i sin verksamhet, eller hur företagets mål kan tas ner på produkt- och tjänstenivå. För många företag är det i produkterna och hur de används som den största miljöpåverkan ligger. Men företagen har inte räknat med det i deras avtryck, både för att det har varit svårt och för att man inte äger tillverkningskedjan. Men nu, när priser på råvaror stiger och medvetenheten hos kunder ökar finns det många som behöver hitta hållbarhetsmässiga lösningar ur ett produkt- och affärsperspektiv. Där har vi kunskapen att hitta praktiska vägar framåt, säger Taina.
“Vad betyder hållbarhet för vår affär?”
Karin menar att det är viktigt att företag inte stannar vid att arbeta med hållbarhet ur ett internt perspektiv, de flesta börjar med det som är lätt att implementera som att se över resvanor, sitt kontor och medarbetarhälsa. Men att arbeta affärsmässigt med hållbarhet innebär att analysera sin verksamhet utifrån hur omvärlden förändras och vad som är mest väsentligt att utveckla utifrån det man erbjuder sina kunder – där företag lägger majoriteten av sin tid och investeringar.
– För att gå från att hållbarhet är något vid sidan av till att vara en naturlig integrerad del av verksamheten behöver man fråga sig, vad betyder hållbarhet för vår affär? Hur kommer kunderbjudandet att utvecklas framåt? Vad är bäst före-datumet på det vi gör idag? Vad kommer att bli dyrt snart och vad finns det för möjligheter för oss givet de förändringar som behöver ske?
Implementering av cirkulär ekonomi
Ett projekt som Xvii jobbar med är Ikeas second hand-hub i Malmö. En hub som samlar in begagnade Ikeamöbler för att sälja dem på nytt.
– I det här projektet jobbar vi med Ikeas affärsexperiment, där de letar flöden av sina möbler och experimenterar med vad som krävs för att sälja dem igen. Ikea har alltid varit ledande i sin affärsidé, att sälja prisvärda produkter i platta paket med stora volymer. Nu utforskar de second hand-försäljning och där hjälper en i vårt team till att komma fram till hur det ska fungera i praktiken. Det är väldigt hands on, berättar Karin.
Hos en av deras andra kunder handlar arbetet istället om att förändra kundbeteenden och utbilda medarbetarna.
– Vi har en kund som är en butikskedja inom ytskikt och renovering till hemmet, som till exempel golv och tapeter. Där är de själva inte ansvariga för produkten, dess utveckling eller design. Däremot har de en möjlighet att utbilda sin kund och ge råd som hjälper dem göra hållbara val, säger Taina.
Att möjliggöra ett effektivt hållbarhetsarbete innebär att sluta jobba i silos. Ett bredare affärsperspektiv behöver appliceras i många organisationer.
– När företag fastnar i att silos ansvarar för små delar av en slutlig produkt är det svårt att syna verksamheten utifrån hela affären och värdekedjan. Cirkulär ekonomi innebär att vi behöver se mer till helheten och det krävs nya sätt att tänka. Där behöver ofta bolag hjälp utifrån för att inte fastna i ”vi kan inte påverka eller så här har vi alltid gjort”, avslutar Karin.
18-20 oktober tar ProcessTeknik plats på Svenska Mässan. Xvii kommer att befinna sig på scen för att diskutera utmaningar och genom verkliga case illustrera möjliga lösningar. ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin och en plats där vi belyser gemensamma utmaningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet.
I sitt arbete med att minska utsläpp genom elektrifiering fungerar Electrification Hub som en accelerator som kraftsamlar spetskompetenser. Mikael Hjort är en av två verksamhetsansvariga och har sedan lång tid tillbaka drivit och finansierat olika satsningar inom innovation, tillväxt och forskning – bland annat inom energi.
– På Electrification Hub jobbar vi med tre delar. En del centreras kring forskning, utveckling och demonstrationsprojekt. Där jobbar vi för att implementera lösningar så att de kommer ut och testas på marknaden både i Sverige och internationellt. En annan del är affärsutveckling och industrialisering. Där bygger vi samarbeten med exempelvis startups för att få in nya lösningar tidigt. I den tredje delen jobbar vi med kompetensförsörjning och att attrahera ny kompetens, berättar Mikael.
För att påskynda elektrifieringarn samarbetar Electrification Hub med olika stora aktrer inom energi, eletrifiering och mobilitet.
– Elektrifieringen är oundviklig, just nu handlar det bara om tid. Vi kallar oss en innovationsaccelerator eftersom vi befinner oss nära marknaden och vill skala upp saker. Man kan säga att vi jobbar med tre omställningar; elektrifiering av tunga fordon, energisystemen som ska försörja med el och den industriella omställningen. I Sverige har vi aktörer som är väldigt starka inom dessa områden och de samlar vi inom Electrification Hub för att stötta omställningen.
En minskning av utsläpp med 70%
De närmaste året innebära sin beskärda del av utmaningar, transportutsläppen ska nämligen minska med 70%.
– De mest akuta frågorna inom elektrifieringen handlar om att bygga ut den infrastruktur som behövs Det handlar om att säkra upp elektrifieringen. För att sedan bli långsiktigt konkurrenskraftiga behöver vi skala upp lösningarna. Sedan behöver de kunder som köper logistik- och transporttjänster vara villiga att investera i tekniken och ställa krav. Även andra behöver vara villiga att investera, alltså både bland privata och offentliga investerare om vi ska lyckas med att skala upp.
Vid sidan av investeringsviljan behövs även rätt kompetens och samarbeten för att klara av den massiva omställning vi står inför
– Vi behöver sammankoppla olika industrisektorer. Det är en av de största utmaningarna eftersom det traditionella sättet att arbeta på är för långsamt. Sedan är kompetensen avgörande. Vi behöver attrahera nya talanger till det här området, istället för att bara cirkulera den kompetens som finns idag.
Electrification Hub tar plats på viktig mötesplats
I oktober ska Electrification Hub delta som värd på ProcessTeknik – en gemensam mötesplats för processindustrin. På ProcessTeknik-scenen ska Electrification Hub lyfta case om transportomställningen och hur hela sektorn just nu ställer om för att möta utmaningarna.
– Processindustrin står inför klimatutmaningar där elektrifiering och smarta, elektrifierade transporter och arbetsmaskiner är en förutsättning framåt. Vi vill bidra till den omställningen. Därför ser vi mycket fram emot att dela på ProcessTeknik och möta företagen som vill driva på den här omställningen. Tillsammans kan vi hitta möjligheter att arbeta sida vid sida i konkreta utvecklingsprojekt. Det kommer finnas otroligt mycket kunnande inom automation, styrning och digitalisering på en och samma plats och där vill vi hitta värdeskapande samarbeten, avslutar Mikael.
Electrification Hub är en innovationsaccelerator som samlar partners ABB, Alstom, Epiroc, Hitachi Energy, InnoEnergy, Northvolt, Region Västmanland, RISE, Svealandstrafiken, Uppsala universitet, Volvo Construction Equipment, Västerås stad och finns vid Mälardalens universitet.
ProcessTeknik är mötesplatsen för processindustrin där gemensamma utmaningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet belyses. ProcessTeknik äger rum på Svenska Mässan 8-10 oktober 2024.
Paper Province är ett världsledande företagskluster inom skogsbaserad bioekonomi. Paper Province ägs av 130 medlemsföretag och har sitt säte i Karlstad men bedriver arbete globalt. Tillsammans med medlemmar, kommuner, regioner och akademin arbetar de för en hållbar utveckling – med skogen som bas. Paper Province stöttar både nya och etablerade företag att utveckla, och lansera hållbara lösningar med koppling till skogen.
Sandra Sundbäck är vd på Paper Province, och hennes uppdrag går bland annat ut på att skapa mötesplatser för att koppla ihop medlemsföretag med andra aktörer så att betydelsefulla samarbeten kan ta form.
– Det gemensamma för alla medlemmar är att vi vill ta samhället in i framtiden med hjälp av skogen. Vi ser skogen som en otroligt viktigt resurs för omställningen till ett fossilfritt samhälle. På uppdrag av våra medlemmar kraftsamlar vi i gemensamma frågor och utmaningar. Just nu är kompetensfrågan het och i det ingår att vara attraktiva som bransch. Vi jobbar för att attrahera kompetens och kapital till företag, sedan samlar vi aktörerna på olika sätt, till exempel mötesplatser, matchmaking eller projekt med syfte att det ska leda till utveckling.
Samverkan är vägen framåt för industrins omställning
För att nå uppsatta klimatmål, och för att bli ett fossilfritt samhälle krävs ett gediget samarbete där aktörer jobbar mot ett gemensamt mål. Paper Province samlar dessa aktörer och kopplar ihop dem med varandra – där alla har något att vinna.
Bland Paper Province 130 medlemmar finns AFRY, Biosorbe och Somas. AFRY skapar framtidens lösningar i huvudsak inom infrastruktur, industri och energi. Inom massa och papper bedriver AFRY ett arbete som sträcker sig från projektering av nya bruk och produktionslinjer till planering och genomförande av ombyggnationer och effektivisering av befintliga anläggningar.
Jonas Kihlman som är Head of Development Area New Technologies & Start-up Companies på AFRY:
– Det händer mycket inom processindustrin kopplat till den omställning som sker mot ett mer hållbart samhälle. I AFRY:s strategi och bidrag till denna omställning, ses nya tekniker och utvecklingsbolag som prioriterat område. Under flera år har AFRY hjälpt sina kunder att ta idéer från labbmiljö till fullskalig produktion, eftersom man insett att nytänk driver industrin framåt.
Biosorbe grundades så sent som 2015 och har tagit fram en biobaserad absorbent som suger upp olja men är resistent mot vatten. Absorbenten är 100 procent naturbaserad och möjliggör ett miljövänligt sätt att sanera bland annat oljeutsläpp både på vatten och på land.
– För Biosorbe har tid och resurser varit en knapp vara, då är det en förutsättning att ha en miljö där man kan ta snabba kliv framåt. Värmland har visat sig vara denna miljö för oss. Där har vi kunnat ta steget från labb till uppskalad produktionsenhet på mindre än 3 år, säger Lars-Erik Sjögren, vd på Biosorbe.
Somas finns representerade i flera branscher, och bland annat inom papper och cellulosa. De utvecklar och producerar regler- och avstängningsventiler tillverkade i rostfritt, syrafast stål. Erik Djuvfeldt som är säljare på Somas delar med sig av några exempel på hur smarta lösningar, bra dialog och effektiva verktyg gör att vi blir mer resurseffektiva, tillsammans.
– Att välja rätt ventil kan spara energi, tid och pengar. Men det behöver inte vara någon vetenskap att göra smarta val. Vi erbjuder våra kunder och samarbetspartners digitala tjänster som gör det tryggare och enklare att välja rätt ventiler, optimerade för just deras produktion.
– Det blir tydligt här att det händer otroligt mycket inom våra medlemsföretag. Tillsammans är vi starkare och kan skapa en resurssmart industri och smarta företag. Våra medlemmar gör en stor insats, och vårt jobb är att koppla samman dem med andra aktörer så att samarbeten kan födas. Vi behöver öppna dörrar, såväl inom vår bransch som när det gäller branschöverskridande samarbeten. Det är då förändring sker.
Paper Province till ProcessTeknik
Den 18-20 oktober intar Paper Province ProcessTeknik. Och med sig har de medlemsföretagen AFRY, Biosorbe och Somas. På ProcessTeknik kommer Paper Province att presentera spännande case och hur man kan skapa värde genom att jobba tillsammans med andra aktörer.
– Jag hoppas att vi väcker nyfikenhet. Jag hoppas att vi och våra företag hittar varandra och andra i större sammanhang där vi tillsammans kan skapa enorm nytta, avslutar Sandra.
ProcessTeknik samlar industrin och belyser gemensamma utmaningar kring energi, hållbarhet, produktion och cirkularitet. ProcessTeknik äger rum 8-10 oktober 2024 på Svenska Mässan. Läs mer här!
Preem har sedan år 2020 genomfört flera viktiga prioriteringar kopplade till omställningen till ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Nu fokuserar företaget på projekt och initiativ som aktivt bidrar till klimatmålet. Och en viktig del i det handlar om att anpassa raffinaderierna till en förnybar och minskad produktion.Henrik Rådberg är chef för Preems avdelning Nya möjligheter. Nya möjligheters mission handlar om att genom innovation och strategisk affärsutveckling utveckla Preems färdplan med målet om att hela värdekedjan – råvara, produktion och produkt – är klimatneutral 2035.
– Parisavtalet är en grund till det vi gör på Preem just nu. Vi hade påbörjat en resa inom omställningen innan avtalet var på plats, men nu blir det allt viktigare för oss att skynda på omställningen. För oss innebär det ett skifte med minskande tyngdpunkt på vägtransportdrivmedel och ökande på flygsektorn och den marina sektorn, och även mot kemisk industri. Det kommer att behövas kolväten, men det vill vi göra från förnybart och återvunnet, berättar Henrik Rådberg.
Biodrivmedel genom stor ombyggnation
Preem arbetar just nu med ett stort ombyggnadsprojekt. Projektet innebär att en dieselanläggning vid Lysekilsraffinaderiet konverteras till samprocessing av förnybar matning för produktion av biodrivmedel.
– Anläggningen producerar idag diesel i miljöklass 1. Vi bygger om så att vi kan samprocessa den med 40 procent bioråvara. Det innebär att det behövs byggas nya rörledningar från hamnar där råvaran importeras. Ledningarna kommer sedan gå till befintliga lagringstankar som tidigare använts till fossila drivmedel men som nu kommer användas till förnybara. Själva processanläggningen bygger vi om för att anpassa reaktorer, värmesystem och metallurgi så att de motverkar korrosion. Ombyggnationen är i full gång och målsättningen är att vi ska kunna ta anläggningen i drift under första kvartalet av 2024.
Preem driver även ett arbete med kontinuerlig uppgradering av lignocellulosa till högkvalitativa biodrivmedel. Något som innebär att pyrolysolja gjord av sågspån konverteras till kolväten i den katalytiska krackern vid Lysekilsraffinaderiet.
– Vi ser att rester från skogsbruket är viktiga som råvarubas i våra framtida projekt. Det är också viktigt med forskning och utveckling inom det området.
“Industrin befinner sig i framtiden”
Att stora aktörer som Preem ställer om är helt vitalt för att vi ska lyckas med den omställning industrin liksom samhället just nu genomgår. Klimatfrågan brinner och insatser som bidrar till ökad hållbarhet är helt nödvändiga.
– Reduktionsplikten är en viktig del för att vi ska nå Sveriges mål om 70 procent reduktion av transporternas utsläpp till 2030 jämfört med 2010. Även efter 2030 kommer det vara viktigt med biodrivmedel i Sverige, och det ser vi fram emot att bidra till.
För att omställningen ska kunna ske behöver aktörer, forskning och politiker samverka.
– På Preem är vi helt medvetna om att fossila bränslen behöver fasas ut. Vi menar allvar med omställningen och på vägen behöver vi kroka arm med många för att säkra processer, tekniker och råvaror – och att politiken ser till att det finns styrmedel. Övergången till ett fossilfritt energisystem och en utbyggnad av vindkraft och överföringskapacitet behöver snabbas på. Inte bara för Preems skull, utanför hela samhällets. Industrin befinner sig i framtiden, det behöver även politiker göra, avslutar Henrik.
På ProcessTeknik intar Preem scenen för att prata om det arbete de bedriver för att ställa om och öka den förnybara produktionen.
På ProcessTeknik samlas aktörer inom hela processindustrin för att samverka kring dagens utmaningar och framtidens lösningar.
– Gruvindustrin har en lång tradition som byggt vårt välstånd. Den är också basen för många andra industriers värdekedjor. Något som även är viktigt att lyfta är att Sverige är den nation som driver hållbarhetsfrågorna globalt sett. Vi ligger långt fram när det kommer till innovativa lösningar inom automatiserade, elektrifierade gruvor, vilket är väldigt kul eftersom Sverige är ett litet land i jämförelse med många andra. Idag jobbar vi internationellt med många länder och samverkar med dem för att svenska lösningar ska få en global spridning, säger Lotta Sartz, som är ansvarig för området Bergslagen inom Swedish Mining Innovation.
Swedish Mining Innovation är ett strategiskt innovationsprogram som är en del av den satsning Vinnova, Energimyndigheten och Formas gjort kring just strategiska innovationsområden. Syftet är att stärka den svenska gruv- och metallutvinnande sektorns innovationskraft.
– Swedish Mining Innovation är ett av 17 nationella innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Och vi är ett 12-årigt program där vi nu har 9 år på nacken. Vårt mål är att kraftsamla i industrin för att öka konkurrenskraft och hållbarhet. Vi är övertygande om att det görs genom gemensamma innovationsprojekt.
Innovation för att möta gemensamma utmaningar
Trots att Sveriges gruv- och metallutvinnande industri redan idag ligger i framkant finns fortsatt gemensamma utmaningar som behöver lösas.
– Inom den här sektorn är det jätteviktigt att till exempel använda allt som vi bryter och hitta resurs- och energieffektivitet runt det. Vi har väldigt höga mål när det kommer till fossilfrihet och biologisk mångfald och det innebär en stor utmaning. Där behöver vi också säkerställa tillgång till kompetens såväl som grön energi för att möjliggöra fler lösningar.
För att närma sig lösningarna möjliggör Swedish Mining Innovation olika innovationsprojekt genom hela värdekedjan.
– Vi är involverade i olika projekt allt ifrån stadiet innan man hittar metaller och mineral, till aktiv gruvdrift och efterbehandling. Vi jobbar också mycket med social hållbarhet, så innovationsprojekten kan delvis handla mycket om teknik men även mjukare värden som arbetskraft och samhällskontakter. Det är en del av samhället och samhället kräver metaller och mineraler för att fungera. Men det måste göras på allra bästa sätt. Så, dels är projekten för att öka produktivitet och kostnadseffektivitet, dels minska klimatpåverkan. Men även för att bygga hållbara samhällen med allt vad det innebär, avslutar Lotta Sartz.
Den 18 oktober 2022 står Lotta på scenen på ProcessTeknik för att berätta mer om Swedish Mining Innovation, deras pågående projekt och de nya projektutlysningar som de har. Det innebär att de fortsatt letar efter innovationsprojekt som kan vara med och stärka en mer hållbar och mer konkurrenskraftig gruv- och metallutvinnande industri.
