I Sverige står industrin för 70 % av vattenförbrukningen, något som gör dem till en avgörande faktor när det kommer till hållbara vattenlösningar. Trots detta finns det stora utmaningar i att implementera vattenbesparande åtgärder då vatten ofta betraktas som en billig resurs, och att investera i lösningar ses som kostsamt. Andrew Simons är forskare på RISE med flera års erfarenhet av att arbeta med industrins utmaningar att investera i just vattenlösningar.
– Enligt min uppfattning är vattenanvändningen sällan där företaget fokuserar sina investeringar. Detta gör det svårt för företag att rättfärdiga investeringar inom vattenområdet. Naturligtvis tar industrierna sitt samhällsansvar, men kostnadsaspekten utgör en utmaning för dem att aktivt minska sin vattenanvändning. Jag tror också att det saknas förståelse för risken med vattenbrist och konsekvenserna av torka och liknande fenomen. Det är oftast först när en kris eller bristsituation inträffar som behovet av att spara vatten uppmärksammas, säger Andrew.
Andrew menar också att förbättrad vatteneffektivitet kan minska energi- och reningskostnaderna, vilket gör det till en bra investering när alla kostnader relaterade till vattenanvändning beaktas.
Konsekvenserna av vattenbrist och behovet av effektiva lösningar
Josefine Klingberg arbetar som projektledare på RISE med fokus på områden som vattenförsörjning, effektivisering av vattenanvändning och vattenresurshantering.
– Konsekvenserna om en industri inte får tillgång till vatten varierar såklart beroende på vilken typ av industri det handlar om. En självklar konsekvens är att man inte kan upprätthålla sin normala verksamhet vilket kan leda till en stor förlust. Det värsta tänkbara scenariot är att de kan bli tvungna att stänga ner, det är de stora konsekvenserna. Om man därtill också utgör en samhällsviktig verksamhet, som exempelvis livsmedelsindustrin, eller levererar produkter till samhällsviktiga verksamheter, då kan situationen bli oerhört problematisk, säger Josefine.
Den allmänna uppfattningen är att det är dyrt att implementera vattenbesparande åtgärder, men om vi står inför en vattenbrist blir konsekvenserna också mycket kostsamma.
– Faktum är att man kan mäta hur mycket påverkan vattenbrist har på ett företag, och det kan visa sig vara mer effektivt att implementera vattenbesparande lösningar inom processer och industrier. Om man befinner sig i ett område med stor risk för vattenbrist, som många platser i södra Sverige, kan dessa vattenbesparande tillvägagångssätt och teknologier faktiskt vara en försäkring som inte är mer kostsam än en brist, säger Andrew.
Kartläggning för att minska vattenanvändning inom industrin
Som ett första steg för att möta industrins utmaningar rekommenderar Andrew och Josefine vattenkartläggning. Tanken med kartläggningen är att fastställa hur man använder vatten i sin process, var vattnet tar vägen, vilken kvalitet som krävs, vilket avloppsvatten som genereras och dess kvalitet. Genom att bygga upp en bild av sin vattenanvändning kan man sedan börja undersöka hur man kan minska den.
– Detta är en stegvis process. Man börjar med att identifiera var man använder vatten för olika delar av verksamheten. Sedan kan man undersöka möjligheter som att återanvända vatten direkt inom processen och rena det för återanvändning. Slutligen kan man även överväga att dela vattenresurser när avloppsvattnet har tillräcklig kvalitet för att kunna användas av någon annan. Liknande fallet med Perstorp i Stenungsund som inom kort kommer att kyla sin anläggning med renat avloppsvatten, säger Andrew.
Josefine pekar på att samma sak gäller för alla verksamheter, inte bara industrier, och till och med nere på individnivå.
– Vi använder vatten på så många olika områden. Det handlar inte om en enda lösning som kan fixa vattenbrist, utan alla aktörer måste tänka till. Hur mycket vatten behöver jag för detta och vilken kvalitet har vattnet? Vilken kvalitet behöver jag? Behöver jag dricksvatten eller är det onödigt hög kvalitet? I Sverige tänker vi ofta att våra vattenresurser är oändliga. Där behöver vi ändra vår inställning och våra beteenden.
Samarbete – nyckeln till hållbar vattenförsörjning
Både Josefine och Andrew är överens om att den riktiga förändringen kräver mer än en enskild aktör.
– När det gäller enskilda aktörer handlar det om vattenkartläggning och riskanalys, för att kunna fatta beslut och uppnå resultat. När det gäller den större bilden för framtiden behövs en samordnad strategi som måste komma från rätt instans, så att alla arbetar tillsammans. På så vis kan vi få olika perspektiv och hjälpa varandra, säger Andrew.
– Vi vill samarbeta med fler organisationer. Vi har sett att det finns utmaningar och att vi behöver arbeta tillsammans, vi tror att Vatten2023 kan bli en mötesplats för att hitta varandra och skapa samarbeten för att säkerställa vattentillgången, avslutar Josefine.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
– Nu går både samhället och industrin alltmer mot elektrifiering. Med det kommer utmaningar men det skapar också stora möjligheter i form av produktutveckling och attraktionskraft. Frågan är hur man säkrar kompetens, säger Daniel Gustavsson som är underhållschef på Volvo Cars fabrik i Torslanda.
Daniel och kollegorna Ulrika och Renato har alla tre gedigen erfarenhet inom underhåll och berättar att Volvo Cars gjort stora framsteg i att skapa en kvalitativ underhållsstrategi för hela sin verksamhet.
– I början av 2000-talet hade varje enhet inom Volvo sin egen organisation och upplägg kring att bedriva underhåll samt egna underhållssystem med olika upplägg. Sedan dess har det gjorts ett stort arbete och vi har nu en gemensam process och ett gemensamt underhållssystem. Vi har också skapat en organisation där vi interagerar inom hela företaget, berättar Renato Poljak, underhållsteknisk chef på Volvo Cars utvecklingsenhet.
– Vi vill skapa värde för slutanvändaren med så lång hållbarhet som möjligt för den investering vi gjort. Vi har därför valt att basera vår strategi på Value Driven Maintenance, säger Daniel.
Starkt förenklat bygger det på denna enkla princip:
– Tar du inte hand om dina skor och klackar om dem i tid, då sliter du ut klacken och får slänga dem. Byter du däremot klacken i tid och gör rent skorna emellanåt, då håller de längre. Likadant med din cykel. Genom att skölja av den och smörja kedjan håller den längre. Det är de enkla sakerna egentligen, underhållsstrategi. Det är inte reaktivt vi ska jobba, utan proaktivt. Det handlar om mål, metod och resurs, säger Renato.
“Handlar om att skapa förståelse tidigt”
Trion är överens om att det finns en vinst med att gå från ett traditionellt tidsbaserat underhåll till prediktivt och databaserat underhåll. I och med elektrifieringsresan inom fordonsindustrin drivs en högre automationsgrad, vilket leder till att det strategiska underhållets betydelse ökar. Det driver även ett ökat behov av kompetens hos befintliga och nya medarbetare. En branschöverskridande dialog runt dessa frågor är därför högaktuell.
– Vi ser att både bredd och spetskompetens inom alla discipliner kommer vara av stor vikt för branschen, exempelvis inom automation, IT, elkraft och mekanik. Det behövs att man skapar ett teknikintresse tidigt, redan från grundskola och gymnasium. Där behöver vi en stabil plattform för samverkan. Där bransch tillsammans med stad, region, myndighet och stat har en gemensam plan för att resurssäkra tillverkningsindustrin som helhet i Sverige, säger Ulrika Andersson, underhållstekniker på Torslandafabriken och fortsätter:
– Underhåll ger en inblick i många olika typer av områden. Du får en breddkompetens som du inte får inom konstruktion, IT eller elskraftsinstallation. Då får du en djup fackkunskap men du blir begränsad i yrket. Med underhåll får du delar i en större helhet som både innefattar IT, elkraft, mekanik, automation, problemlösning och ständiga förbättringar. Det finns oanade möjligheter när det kommer till ingenjörskompetens och även specifik fack-kompetens.
Trion från Volvo Cars avslutar samstämt:
– Vi behöver duktiga medarbetare inom alla områden och kategorier, vi behöver duktiga ledare i en potentiell reaktiv verksamhet och i en proaktiv verksamhet med strategiskt tänkande. Detta är nödvändigt för att värna svensk industri.
Den 12-15 mars 2024 återvänder konferensen Underhållsstrategi till Svenska Mässan. Konferensen vänder sig till ledarskikt och nyckelpersoner i svenska industriföretag och arrangeras av Svenska Mässan i partnerskap med riksorganisationen Svensk Underhåll.
Att arbeta som elektriker idag är inte vad det var förr. I takt med att samhället blir allt mer elektrifierat och digitaliserat efterfrågas också kvalitativ kompetens. Elbranschen växer så det knakar och tusentals installatörer efterfrågas. Åsa Gabrielsson är verksamhetsansvarig på ECY och berättar om kompetensbristen och hur de arbetar för att vända trenden.
– Vi har haft kompetensbrist under lång tid, säger hon och förklarar att det går hand i hand med att branschen har haft god ekonomisk tillväxt och samhället har gjort flera investeringar som kräver installationskompetens.
Åsa menar att allmänhetens uppfattning om vad man arbetar med som elektriker behöver uppdateras.
– Elektriker är ett kvalificerat yrke, du kan vara bred eller nischad i din kompetens. Branschen erbjuder ett smörgåsbord av yrkes- och utvecklingsmöjligheter, säger hon.
Agenda 2030 öppnar nya dörrar för branschen
Prognosen säger att kompetensbristen kommer öka ytterligare i takt med att det fossilfria samhället träder fram i accelererande fart. Men förändringar öppnar också upp nya dörrar – här finns möjlighet till att bidra med innovationskraft och vara delaktig i omställningen till en hållbarare planet.
– Vi har en regering som har initierat både Agenda 2030 och en elektrifieringsstrategi, som visar vägen mot energieffektivisering och fossilfria bränslen. Det innebär att installationskompetens blir en nyckelkompetens för den här omställningen, där till exempel installation av laddstationer till elbilar, och klimatsmarta fastighetssystem bidrar och ger arbetsmöjligheter för branschen, berättar Åsa.
Agenda 2030 möjliggör inte bara fler arbetstillfällen, utan också helt nya arbetsområden – förnyelsebara energisatsningar inom transportsektorn, systemintegration och arbete med hållbar uppvärmning av bostäder är bara några att nämna. Att samarbeta mellan olika branscher föder också nya innovationer, som ger plats för kompetensutveckling och skapar nya arbetsroller.
Innovativ rekrytering ur ett bredare perspektiv
ECY arbetar aktivt med att påverka utbildningssystem och elutbildningar via olika plattformar och erbjuder kompetenshöjande aktiviteter för lärare och handledare. De tillhandahåller även, i samverkan med Arbetsförmedlingen, elteknisk validering för att möjliggöra för individer med branschkunskap från andra länder att komma snabbare ut i arbete.
Genom att arbeta med att sprida information om branschens olika yrkesroller har ECY som mål att öka kunskapen om branschen och attrahera fler människor.
– Det här är en bransch som kan passa många olika typer av personligheter och kompetens. Vi försöker skapa fler vägar in i branschen, det är viktigt att möjliggöra för personer som vill yrkesväxla i vuxen ålder. Jämställdhet är också någonting branschen arbetar aktivt med att främja. Jämlika arbetsplatser är mer lönsamma och attraktiva för framtida arbetskraft, säger Åsa Gabrielsson
Elbranschen är ett framtidsyrke med potential för innovation och kreativitet. Möjligheterna är oändliga och här finns utrymme för kompetens inom allt från elnät till förnyelsebar energi. Arbetsmarknaden blomstrar och här finns det god chans att vara med och bidra – på riktigt.
ECY kommer att medverka under Elfack i Göteborg 9-12 maj 2023. Där kommer de delta på olika scener med intervjuer, seminarier och yrkestävlingar som belyser kompetensförsörjning och framtida rekryteringsprocesser.
Elfack återvänder till Svenska Mässan 6-9 maj 2025.
