Den eskalerande underhållsskulden inom vatten och avlopp utgör en växande utmaning för kommuner och regioner över hela landet. Skulden utgör inte bara en potentiell fara för hållbarheten i infrastrukturen, utan utgör även ett hot mot samhällets välfärd. Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, krävs beslutsamma åtgärder för att återställa och förbättra VA-systemet och dess vitala roll i samhället.
– Vi har ett VA-nät i Sverige som börjar bli ålderstiget. I och med det och det ständigt föränderliga klimatet med höjda vattennivåer, översvämningar och liknande krävs stora insatser. Infrastrukturen kring vatten och avlopp ska funka, det får inte läcka och det får inte heller komma in farliga ämnen i dricksvattnet. Det betyder att både ingående vatten och avlopp behöver underhållas, säger Annika Wallenskog.
40 % av kommunerna drar ner på underhåll
Skulden i många kommuner är enligt Annika till stor del ett resultat av bristande ekonomi. Hon berättar att upp till 40 % av landets kommuner säger att de drar ner på sitt underhåll som en följd av det.
– Det kan vara så att man har skapat ett VA-nät som bygger på att man har många invånare och långa avstånd. När kommunen sedan avfolkas ska nätet underhållas trots att det är färre som betalar VA-taxan. Andra kommuner växer och då behöver man lägga mer VA-pengar på att bygga ut istället för att underhålla det gamla nätet. Oavsett blir det ett svårt ekonomiskt läge. VA-taxan är också tänkt att vara självfinansierad, där medel inte får tas till kommunens övriga verksamheter.
I egenskap av chefsekonom, är Annika väl insatt i de utmaningar som kommuner och regioner möter. Hon anser däremot att det finns vissa faktorer som man inte kan skydda sig mot.
– Om vi tar Gävle som exempel. Översvämningen som skedde där 2021 beräknas ha kostat kommunen över en kvarts miljard. Det är inte säkert att man hade kunnat undvika de kostnaderna, men fenomen som översvämningar kommer att ske allt oftare på grund av det föränderliga klimatet.
Beslutsamhet krävs för en vändning
När VA-infrastrukturen i Sverige byggdes upp på 60- och 70-talet var kraven annorlunda. Idag har med hjälp av nya modeller kunskapen blivit bättre om ledningsnätets status, och vart man ska ta till åtgärder för att skapa störst nytta. På frågan om vilka åtgärder som behövs för att hantera utmaningarna framåt är Annika tydlig.
– Det viktiga är att man undersöker och har koll på hur ens VA-nät ser ut. Att man har en långsiktig underhållsplan. Rör håller ett visst antal år, och vilken typ av rör man har påverkar också. Det viktigaste är att man är beslutsam och har en långsiktig plan för hur man ska investera i underhållet. Jag ser det som en jätteviktig del i välfärden. Vi ska kunna utgå ifrån att VA fungerar, avslutar Annika.
Välkommen till Vatten2023
I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Säkra din biljett till Vatten2023.