Med ökande hot i form av cyberattacker och ett klimat som dramatiskt förändras, står Sveriges totalförsvar och dricksvattenkvalitet inför utmaningar. Elenor Bernelow-Loyd, Robert Gladh och Kristina Fogel från RISE ger sin bild av vad som krävs för att säkra nationens vattenförsörjning och samtidigt stärka totalförsvaret.
I en tid där hot och utmaningar inte längre nödvändigtvis följer tydliga geografiska gränser, är säkerheten kring totalförsvaret och dricksvattenkvaliteten i Sverige mer relevant än någonsin. Elenor Bernelow-Loyd från RISE arbetar dagligen med frågor kring totalförsvaret och menar att hoten innefattar allt från cyberattacker som kan lamslå kritisk infrastruktur till klimatförändringarnas påverkan på vattenförsörjningen.
– Vi har en situation där det inte längre finns en tydlig gräns mellan krig och fred. I dagens sammanhang brukar det benämnas som “gråzons-problematik”. Cyberattacker är en del och genom dem kan våra avlopps- och vattenanläggningar attackeras, vilket i sin tur kan påverka kvaliteten på vårt dricksvatten. Detta är en realitet som vi nu ser i Ukraina, där energi- och vattenförsörjning har blivit direkta måltavlor för attacker.
Vattenfrågan – hörnstenen i totalförsvaret
Elenor Bernelow-Loyd understryker RISE huvuduppdrag inom totalförsvaret.
– Jag brukar säga att vi ska vara den aktör som kan stötta andra aktörer. Vattenfrågan är en av de viktigaste frågorna vi har att säkerställa i samhället. Har vi inte tillgång till vatten och energi fungerar inte Sverige och inte heller Sveriges totalförsvar.
Säkerställande av dricksvattenkvalitet genom övervakning och beredskap
Kristina Fogel är projektledare på RISE på avdelningen Smart hårdvara. Enligt henne är säkerställandet av en god vattenkvalitet en fråga om beredskap och övervakning.
– Vi behöver en mer övergripande övervakning och mäta kvaliteten i alla olika delar av vattenförsörjningen. Från vattentäkt till tappkran. Det är också viktigt att mäta och följa olika parametrar för att hantera problem med vattenkvaliteten som kan uppstå i distributionsnätet eller andra delar av försörjningssystemet, säger Kristina Fogel och fortsätter:
– Även om VA-branschen behöver göra en större förflyttning kopplat till detta är det av största vikt att mätning och uppföljning är en del av den strategiska planen. Det är också ett viktigt led i att säkerställa ett säkert dricksvatten och en tryggad vattenförsörjning.
Dricksvattendirektivet – en nödvändig väg framåt
Ett viktigt steg i att säkerställa dricksvattenkvalitet och säkerhet är att följa och anpassa sig till de riktlinjer och direktiv som ställs upp på europeisk nivå. Ett sådant direktiv är dricksvattendirektivet, som syftar till att säkerställa ett tryggt och säkert dricksvatten för alla medborgare. Robert Gladh, projektledare för Vattenförsörjning och vattenanvändning på RISE, berättar mer:
– År 2021 kom det nya dricksvattendirektivet från EU. En av de centrala delarna är att det inför skärpta krav på det material som kommer i kontakt med dricksvatten. Det innebär att allt från betongkonstruktioner i vattenverk till små detaljer som gummikopplingar i kranar måste uppfylla nya krav och certifieras för att säkerställa att de inte släpper ut skadliga ämnen i vårt dricksvatten, förklarar Robert Gladh.
En annan viktig aspekt som EU-direktivet tar upp är frågan om utläckage i vattenledningarna. I genomsnitt läcker cirka 17 % av det dricksvatten som produceras innan det når fram till konsumenterna.
– Det innebär en betydande förlust av det livsmedel vi producerar i våra vattenverk. Det är utmanande för kommunerna att lägga tid och resurser på att hitta läckor. Det har helt enkelt inte varit ekonomiskt försvarbart att hitta läckor bland alla kilometer vattenledningar som ligger nedgrävda, men med det nya direktivet kommer krav som kommer att öka incitamenten att söka läckor, säger Robert Gladh.
Riskanalyser och nya gränsvärden för PFAS
Robert betonar också vikten av att göra risk- och scenarioanalyser, både inom dricksvattendirektivet och totalförsvaret.
– Vidare kommer det nya krav på riskanalyser som dricksvattenproducenter behöver göra. Krav som hanterar allt från råvattentäkter till hela försörjningssystemet, till exempel vattenverk, ledningsnät och vid fastigheter. Det har man gjort tidigare i en viss utsträckning men nu kommer det tydligare krav. Man behöver också övervaka olika ämnen i vattnet, då det har kommit nya gränsvärden för bland annat PFAS.
Det är tydligt att det finns mycket att göra för att säkerställa kvaliteten på vårt dricksvatten och att behovet av en sammanhållen strategi är stort.
– Framåt gäller det att jobba smart och effektivt och tänka båda totalförsvar- och dricksvattendirektivet parallellt. Man pratar mycket om att ha robusthet och resiliens i infrastrukturen, vilket leder till ett mer robust och resilient totalförsvar, säger Elenor Bernelow-Loyd.
Elenor, Kristina och Robert betonar alla tre att Sveriges totalförsvar och dricksvattenkvalitet står inför utmaningar som kräver både kreativitet och beslutsamhet. Men trots de växande hoten finns ett stort behov, men också en vilja att möta dessa utmaningar på ett proaktivt sätt.
Medskick: Säkra försörjningskedjan
– Ett huvudsakligt medskick till alla aktörer för dricksvattenproduktion är att säkerställa sina egna försörjningskedjor både in- och utgående och det är av största vikt att starta omgående. Det är ett viktigt budskap att ta med sig här, säger Elenor Bernelow-Loyd avslutningsvis och får medhåll från Robert Gladh:
– Ja, verkligen. Vi behöver komma ihåg att vatten som resurs är helt nödvändigt för vårt totalförsvar.
Välkommen till Vatten2023
I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En mötesplats där de stora utmaningarna inom vattenförsörjning och VA adresseras.
Läs mer om Vatten2023 här.
Säkra din biljett till Vatten2023.