– I Sverige är vi vana vid att det finns rent vatten med rätt kvalitet vid rätt tidpunkt. Med klimatförändringarna blir det tydligt att vi inte längre kan ta det för givet. Torka är en del av problemet, men också översvämningar. Vatten är också en resurs som bokstavligt talat rinner in och ut över kommungränserna. Det gör att gemensamma krafttag behövs mer än någonsin, säger Annika Ekvall.
Med bakgrund som civilingenjör och doktor inom VA-teknik har hon vigt hela sitt arbetsliv åt vatten- och miljöfrågor. I rollen som Vattenvårdsdirektör på Länsstyrelsen leder Annika en av landets vattenmyndigheter.
– Det finns fem länsstyrelser i Sverige som fått uppdraget att vara vattenmyndighet och implementera EU:s vattendirektiv. Ofta tenderar man att dela upp vatten i olika delar såsom vattenskydd, översvämning, badvatten och liknande, men vi tittar på hela vattenförekomsten. Det är vårt uppdrag, och Länsstyrelsens uppdrag är att främja samverkan.
Klimatets påverkan
Annika betonar att samarbete mellan myndigheter och industri spelar en vital roll när det kommer till att säkerställa en hållbar hantering av vattenresurser.
– Det blir bara viktigare när vi ser klimatets påverkan alltmer. Ta till exempel regnmönstret som ändrar sig. Vi minns alla sommaren 2018 med torka och bränder och om det är någonting vi har lärt oss efter sommaren 2023, är det att regn kan vräka ner. Vi måste därför reagera, planera och agera tillsammans.
Både brist på och för mycket vatten ställer till problem. Översvämningar kan påverka avlopp och reningsprocess och kommer enligt prognosen bli allt vanligare. Annika menar att det finns tydliga insatser som industrin kan göra.
– Först och främst behöver man förstå att vatten som resurs inte kommer att hålla för evigt. Därtill behöver man ha koll på sin vattenförbrukning. Man kanske använder 10 kubikmeter per timme men skaffar ett tillstånd att använda 20 för att man vill ha marginal. Där finns det ett toppenläge för företag att mäta och få klart för sig hur mycket vatten man använder. Det är också bra att utreda vilken vattenkvalitet man behöver. Dricksvattenkvalitet behövs inte överallt och även när det är gott om vatten vinner alla på att vara medveten om sin förbrukning.
Vikten av innovation och agerande
En aktör som tänkt till angående sin vattenförbrukning samt kvalitet är den kommande Northvolt-fabriken i Göteborg.
– De behöver enorma mängder vatten för att kyla sin fabrik. Där ska man samarbeta med ett avloppsreningsverk för att kyla fabriken med renat avloppsvatten. Kylvatten som annars hade kommit från det lokala vattennätet.
Likt eleffektbrist, där Svenska kraftnät med kort varsel kan stänga av elanvändare från elnätet enligt en priolista, menar Annika att frågan om vattenförsörjning och hanteringen av vattenresurser är lika brådskande och kritisk.
– Vi behöver en liknande strategi för vattnet. Tänk en industri som tar vatten från en å. Säg att ån börjar sina på grund av torka och reservplanen är att använda kommunalt vatten. Det är då mycket troligt att kommunen använder sig av samma vatten i samma å. Allt hänger ihop och vi behöver därför ha en levande diskussion om detta.
Länsstyrelsen spelar en central roll när det gäller att ge råd och vägledning till företag i alla branscher om hur de kan effektivisera sin vattenförbrukning, oavsett om det är i förebyggande syfte eller under kritiska perioder. Annika hoppas att fler ska bli medvetna om dem som resurs.
– Möjligheterna att samarbeta framåt är goda. Vi som myndigheter och industri behöver samarbeta och tänka tillsammans. Årets sommar gör det tydligt för alla parter att det krävs samarbete över gränser. Säg att det regnar noll procent nästa sommar, likt 2018. Det måste planeras för nu. Upp med vattenfrågan på bordet, även när det inte är kris, avslutar Annika.
Välkommen till Vatten2023
I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
I Sverige står industrin för 70 % av vattenförbrukningen, något som gör dem till en avgörande faktor när det kommer till hållbara vattenlösningar. Trots detta finns det stora utmaningar i att implementera vattenbesparande åtgärder då vatten ofta betraktas som en billig resurs, och att investera i lösningar ses som kostsamt. Andrew Simons är forskare på RISE med flera års erfarenhet av att arbeta med industrins utmaningar att investera i just vattenlösningar.
– Enligt min uppfattning är vattenanvändningen sällan där företaget fokuserar sina investeringar. Detta gör det svårt för företag att rättfärdiga investeringar inom vattenområdet. Naturligtvis tar industrierna sitt samhällsansvar, men kostnadsaspekten utgör en utmaning för dem att aktivt minska sin vattenanvändning. Jag tror också att det saknas förståelse för risken med vattenbrist och konsekvenserna av torka och liknande fenomen. Det är oftast först när en kris eller bristsituation inträffar som behovet av att spara vatten uppmärksammas, säger Andrew.
Andrew menar också att förbättrad vatteneffektivitet kan minska energi- och reningskostnaderna, vilket gör det till en bra investering när alla kostnader relaterade till vattenanvändning beaktas.
Konsekvenserna av vattenbrist och behovet av effektiva lösningar
Josefine Klingberg arbetar som projektledare på RISE med fokus på områden som vattenförsörjning, effektivisering av vattenanvändning och vattenresurshantering.
– Konsekvenserna om en industri inte får tillgång till vatten varierar såklart beroende på vilken typ av industri det handlar om. En självklar konsekvens är att man inte kan upprätthålla sin normala verksamhet vilket kan leda till en stor förlust. Det värsta tänkbara scenariot är att de kan bli tvungna att stänga ner, det är de stora konsekvenserna. Om man därtill också utgör en samhällsviktig verksamhet, som exempelvis livsmedelsindustrin, eller levererar produkter till samhällsviktiga verksamheter, då kan situationen bli oerhört problematisk, säger Josefine.
Den allmänna uppfattningen är att det är dyrt att implementera vattenbesparande åtgärder, men om vi står inför en vattenbrist blir konsekvenserna också mycket kostsamma.
– Faktum är att man kan mäta hur mycket påverkan vattenbrist har på ett företag, och det kan visa sig vara mer effektivt att implementera vattenbesparande lösningar inom processer och industrier. Om man befinner sig i ett område med stor risk för vattenbrist, som många platser i södra Sverige, kan dessa vattenbesparande tillvägagångssätt och teknologier faktiskt vara en försäkring som inte är mer kostsam än en brist, säger Andrew.
Kartläggning för att minska vattenanvändning inom industrin
Som ett första steg för att möta industrins utmaningar rekommenderar Andrew och Josefine vattenkartläggning. Tanken med kartläggningen är att fastställa hur man använder vatten i sin process, var vattnet tar vägen, vilken kvalitet som krävs, vilket avloppsvatten som genereras och dess kvalitet. Genom att bygga upp en bild av sin vattenanvändning kan man sedan börja undersöka hur man kan minska den.
– Detta är en stegvis process. Man börjar med att identifiera var man använder vatten för olika delar av verksamheten. Sedan kan man undersöka möjligheter som att återanvända vatten direkt inom processen och rena det för återanvändning. Slutligen kan man även överväga att dela vattenresurser när avloppsvattnet har tillräcklig kvalitet för att kunna användas av någon annan. Liknande fallet med Perstorp i Stenungsund som inom kort kommer att kyla sin anläggning med renat avloppsvatten, säger Andrew.
Josefine pekar på att samma sak gäller för alla verksamheter, inte bara industrier, och till och med nere på individnivå.
– Vi använder vatten på så många olika områden. Det handlar inte om en enda lösning som kan fixa vattenbrist, utan alla aktörer måste tänka till. Hur mycket vatten behöver jag för detta och vilken kvalitet har vattnet? Vilken kvalitet behöver jag? Behöver jag dricksvatten eller är det onödigt hög kvalitet? I Sverige tänker vi ofta att våra vattenresurser är oändliga. Där behöver vi ändra vår inställning och våra beteenden.
Samarbete – nyckeln till hållbar vattenförsörjning
Både Josefine och Andrew är överens om att den riktiga förändringen kräver mer än en enskild aktör.
– När det gäller enskilda aktörer handlar det om vattenkartläggning och riskanalys, för att kunna fatta beslut och uppnå resultat. När det gäller den större bilden för framtiden behövs en samordnad strategi som måste komma från rätt instans, så att alla arbetar tillsammans. På så vis kan vi få olika perspektiv och hjälpa varandra, säger Andrew.
– Vi vill samarbeta med fler organisationer. Vi har sett att det finns utmaningar och att vi behöver arbeta tillsammans, vi tror att Vatten2023 kan bli en mötesplats för att hitta varandra och skapa samarbeten för att säkerställa vattentillgången, avslutar Josefine.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
– Till vår anläggning har vi historiskt sett tagit kylvatten från Hällungen som är en sjö här i Stenungsund. Samma sjö förser även orten och kommuninvånarna med dricksvatten. Vatten är en bristvara där vi behöver bli mer cirkulära både i Sverige och globalt. Vi började därför undersöka alternativ. I och med att vår site ligger nära kommunens reningsverk föddes idén att vi skulle kunna använda avloppsvatten och genom rening använda det som kylvatten. En idé som visade sig vara fullt genomförbar och fungerande. Vi har kommit överens med kommunen och projektet är planerat att tas i drift under hösten, säger Eva Gunnergård.
Ett steg mot en mer hållbar produktion
Perstorp är ett globalt företag inom specialkemi. På deras anläggning i Stenungsund fokuserar man främst på tillverkning av syror, alkoholer och estrar. Dessa vidareförädlas för att sedan användas inom områden som färg, lack och plastbearbetande industri. Det banbrytande projektet med renat avloppsvatten som kylmedium kommer att göra en betydande förändring i den kemiska anläggningens miljöpåverkan.
– Vi jobbar mot konkreta hållbarhetsmål. Bland de målen finns att vi ska minska vår vattenförbrukning med 30 % till år 2030, jämfört med 2019. Perstorp är bra på att konkretisera de stora miljömålen och ta ner det till konkreta projekt, som att sluta använda färskvatten till kylningen, säger Eva.
Projektet är planerat i två etapper, där den första fasen kommer att spara 650 000 kubikmeter färskvatten. Eva berättar att när båda faserna är avslutade, kommer det att resultera i en besparing av upp till 1,1 miljoner kubikmeter färskvatten årligen.
“Vi behöver se mer cirkulära system i samhället”
Förutom projektets klimatmässiga fördel blir det också mindre känsligt i frågan om vattenbrist för orten kring Stenungsund.
– Jag hoppas att detta projekt kan inspirera andra industrier och företag att göra liknande. Vi behöver se mer cirkulära system i samhället i stort. Färskvatten är som sagt en bristvara, främst i andra länder än i Sverige men även här behövs nya lösningar. Det är framtiden att använda den här typen av möjligheter, att inte använda färskvatten där det inte behövs, avslutar Eva.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
– Vi har ett VA-nät i Sverige som börjar bli ålderstiget. I och med det och det ständigt föränderliga klimatet med höjda vattennivåer, översvämningar och liknande krävs stora insatser. Infrastrukturen kring vatten och avlopp ska funka, det får inte läcka och det får inte heller komma in farliga ämnen i dricksvattnet. Det betyder att både ingående vatten och avlopp behöver underhållas, säger Annika Wallenskog.
40 % av kommunerna drar ner på underhåll
Skulden i många kommuner är enligt Annika till stor del ett resultat av bristande ekonomi. Hon berättar att upp till 40 % av landets kommuner säger att de drar ner på sitt underhåll som en följd av det.
– Det kan vara så att man har skapat ett VA-nät som bygger på att man har många invånare och långa avstånd. När kommunen sedan avfolkas ska nätet underhållas trots att det är färre som betalar VA-taxan. Andra kommuner växer och då behöver man lägga mer VA-pengar på att bygga ut istället för att underhålla det gamla nätet. Oavsett blir det ett svårt ekonomiskt läge. VA-taxan är också tänkt att vara självfinansierad, där medel inte får tas till kommunens övriga verksamheter.
I egenskap av chefsekonom, är Annika väl insatt i de utmaningar som kommuner och regioner möter. Hon anser däremot att det finns vissa faktorer som man inte kan skydda sig mot.
– Om vi tar Gävle som exempel. Översvämningen som skedde där 2021 beräknas ha kostat kommunen över en kvarts miljard. Det är inte säkert att man hade kunnat undvika de kostnaderna, men fenomen som översvämningar kommer att ske allt oftare på grund av det föränderliga klimatet.
Beslutsamhet krävs för en vändning
När VA-infrastrukturen i Sverige byggdes upp på 60- och 70-talet var kraven annorlunda. Idag har med hjälp av nya modeller kunskapen blivit bättre om ledningsnätets status, och vart man ska ta till åtgärder för att skapa störst nytta. På frågan om vilka åtgärder som behövs för att hantera utmaningarna framåt är Annika tydlig.
– Det viktiga är att man undersöker och har koll på hur ens VA-nät ser ut. Att man har en långsiktig underhållsplan. Rör håller ett visst antal år, och vilken typ av rör man har påverkar också. Det viktigaste är att man är beslutsam och har en långsiktig plan för hur man ska investera i underhållet. Jag ser det som en jätteviktig del i välfärden. Vi ska kunna utgå ifrån att VA fungerar, avslutar Annika.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Ett strategiskt och planerat underhåll är avgörande för att undvika trasiga maskiner och produktionsstopp. Trots detta sker underhållet allt som oftast först när det är akut. Victoria Van Camp är teknisk doktor och maskiningenjör med många år som teknikdirektör på SKF bakom sig. Idag driver hon eget och har flertalet styrelseuppdrag såsom Billerud AB, SR Energy AB och Chalmersstiftelsen.
– Underhåll sitter på en nyckelroll i den gröna omställningen. Det är viktigt att fler blir införstådda i värdet av ett strategiskt underhåll, säger Victoria Van Camp och fortsätter:
– Det finns två sidor av underhåll. Den första delen är det underhåll som är reaktivt och sker när något går sönder. Det är underhåll som man inte vill ha eftersom det blir en oplanerad kostnad. Den andra delen är ett underhåll där man ser planeringsmöjligheten. En växellåda till exempel, om man kan se att den kommer att gå sönder inom två år, då ska den renoveras i förväg och kanske även uppgraderas. Genom att göra det förlänger vi livstiden och sänker energiförbrukningen. Man kanske behöver investera pengar nu, men växellådan kommer hjälpa oss att producera och sälja för betydligt mer senare – det vill säga: underhållet är en investering. Man kan till exempel uppgradera med sensorer och genom dem optimera driften. Förebyggande underhåll är och ska ses som en investering.
“Dagens tekniker jobbar lika mycket med IoT och AI som med skiftnycklar”
Både i nutid och historiskt har underhåll ansetts vara ett nödvändigt ont. Förhållningssättet att ta till underhåll när en maskin går sönder och skapar oplanerade produktionsstopp har gjort att värdet av ett gediget och förberett underhållsarbete inte tas på allvar.
– Det kan tänkas att det behövs utbildning i underhållsstrategi på högsta nivå för att öka förståelsen. Det är inte alla ledningar som förstår att strategiskt underhåll är en investering. Man pratar istället om underhåll som en kostnad. Ska man spara på kostnader pratar man om att minska underhåll. Man får aldrig tänka så, säger Victoria och fortsätter:
– Jag tror att det är viktigt att höja förståelsen för underhåll hos ledare. De måste förstå vad en underhållstekniker idag faktiskt gör. Det finns fortfarande en bild av att underhållstekniker är en man med rutig skjorta och skiftnyckel, men dagens tekniker jobbar lika mycket med IoT och AI som med skiftnycklar. Sedan tror jag att även de som arbetar med underhåll skulle ha nytta av utbildning i grundläggande ekonomi, för att bättre kunna motivera sina investeringsförslag till ledningen.
Omställningen blir möjlig med hjälp av teknik och kompetens
En del som har stor betydelse i processen med att komma igång och lyckas med sitt strategiska underhåll är teknik. Där är det viktigt att understryka att det inte alltid är den senaste eller coolaste tekniken som ger bäst resultat. Victoria menar att det är lätt att missa de små insatserna eller investeringarna som kan ge stor effekt. Hon tycker att när det handlar om energieffektivisering ska man ta till den teknik som ger “the biggest bang for the buck”.
– Kullager är ett bra exempel på detta. Det är nästan alltid tätningen som har högst friktion. Om du byter ut kullagret men behåller den gamla tätningsdesignen, missar du i princip hela energibesparingen. Man måste förstå var de stora förlusterna är och utefter det utforma sitt underhåll.
Enligt Victoria krävs det utbildning kring hållbarhet bland underhållschefer och -tekniker för att de ska kunna fatta strategiska beslut och för att skapa större förståelse. Numera kan även AI ha en central roll i arbetet med att ta fram ett strategiskt underhåll, för att identifiera de åtgärder som kommer ge störst effekt på omställningen.
– Säg att man har hundratals motorer i sin produktion, då är det svårt att få en bra överblick. Där kan AI hjälpa till och berätta vad som är mest angeläget. Det handlar om att AI kan förutse var problemen kommer att uppstå. AI och människor jobbar tillsammans, och ju tidigare man börjar förhålla sig till AI som en ledarhund och en hjälp, desto bättre, avslutar Victoria.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Försörjningen av dricksvatten och hanteringen av avloppsvatten är de två områden som går in under paraplyet VA. Båda är en vital del av samhället och kräver stora rörsystem med tillhörande reningsanläggningar. Arbetet med underhåll har dock inte utvecklats i den takt som önskats och det har gjort att VA-branschen nu står inför betydande utmaningar.
Pär Dalhielm som är VD på Svenskt Vatten anser att orsaken till att VA:s underhåll ligger efter är på grund av svårigheterna med utförandet.
– Varför man säger att VA-underhåll är underutvecklat är för att det är sant. Det är ett gigantiskt infrastrukturnät där den stora mängden av system dessutom inte syns eftersom de ligger under marken. När det kommer till VA har man lagt krut på drift, vilket gjort att man glömt att jobba med underhåll. Man har helt enkelt skjutit den kostnaden framför sig, säger Pär Dalhielm.
Conny Ohlson är teknik- och underhållschef på Stockholm Vatten och möter även han en underhållsproblematik inom sitt fält som är avloppsreningsverk.
– Underhållsskulden på avloppsreningsverken var stor när jag började. Vi har systematiskt arbetat i många år nu för att komma ikapp och implementera förebyggande underhåll utgående från produktionens behov och kritikalitetsanalys. Det är en stor utmaning att förklara för alla som inte arbetar med underhåll hur viktigt det är med förebyggande arbetssätt. Vi arbetar nu mycket med att arbetsbereda alla arbeten där planering för reservdelar, arbetstillstånd inklusive bryt och lås ingår.
Oavsett verksamhet är man enade om att utvecklingen ligger efter när det kommer till underhåll. Thomas Nyberg är affärsområdeschef på Sandviken Energi och håller med både Pär Dalhielm och Conny Ohlson om att en av orsakerna handlar om ekonomi.
– Det grundar sig i en kultur som utvecklats genom många års arbetssätt i ett alltför kort tidsperspektiv. En VA-verksamhet får enligt lag endast ha en nödvändig kostnad, men kompetensen i vad som krävs för att förvalta anläggningstillgångarna över lång tid har saknats. Branschen börjar nu vakna och förstår att definitionen av vad som är en nödvändig kostnad måste räknas över hela livscykeln, säger Thomas Nyberg.
– Fördelarna av ett planerat och strukturerat underhållsarbete är många. Att kortsiktigt dra ner på underhållet ger visserligen minskade kostnader på kort sikt, men innebär omfattande konsekvenser på lång sikt. Förutom att våra kunder oftare riskerar att få brister i vattenleveransen, innebär ett uteblivet underhåll högre kostnader i det långa loppet. Därmed också dyrare för kunden på lång sikt. Det är också en hållbarhetsfråga. Vi måste värna om våra resurser oavsett om det är naturresurser eller pengar. Att inte jobba med underhåll är slöseri med båda delarna, säger Pär Dalhielm.
Det råder inga tvivel om att VA under en lång tid varit fokuserat på drift. Att man dessutom haft ett kortsiktigt perspektiv på underhåll istället för att bana väg för framtiden har också orsakat en eftersatt utveckling. Men trots att underhåll varit en fråga som lyfts emellanåt, finns en märkbar skillnad i hur den behandlas bland olika aktörer.
– På Sandviken Energi har vi precis börjat prata om kritikalitetsanalys, men för att klara av det behöver kompetensen höjas. Jag skulle gissa att man hittar ett fåtal VA-bolag i branschen som idag klarar av ett sådant arbete och att dra nytta av dess fördelar. Stora delar av VA-branschen är idag på en grundläggande nivå i sitt arbete med en effektiv och professionell förvaltning av anläggningstillgångarna, säger Thomas Nyberg.
Walter Jonasson, underhållschef på Vakin, menar att det är flera faktorer som bidragit till det svåra med att implementera vikten av bra underhåll.
– I årtionden har vi samlat in data på olika sätt men vi har inte varit duktiga på att förädla den information vi fått in. Idag kan vi jobba med AI och datalager vilket känns som en rutin för de flesta branscher medan det är något som bubblar hos oss, säger Walter Jonasson.
– Om man inte har kompetensen att sätta upp planer och analyser behöver man ta in den kompetensen nu. Det blir en kostnad nu och det kan vara svårt att veta var i budgeten man ska ta den kostnaden ifrån, men i längden är det helt nödvändigt, säger Pär Dalhielm.
Att VA står inför stora utmaningar är ett faktum, allt till följd av den bristande kompetensen inom underhåll och oviljan att investera. Samtidigt är det flertalet verksamheter och bolag som står och stampar och har svårt att ta nödvändiga steg på grund av begränsade budgetar och nedärvda arbetsroller. Hur framtiden för VA kommer att se ut är därmed ovisst, men något som står klart är att kompetensen och förståelsen för underhåll måste införas genom hela kedjan.
– Det handlar om kompetensutveckling och förankring hos våra uppdragsgivare, vikten av att förvalta våra anläggningar på ett ändamålsenligt sätt. Vi måste nå nästa nivå. Underhåll behövdes inte på samma sätt förr, men med dagens drift, behov av tillgänglighet och processtyrning måste det utvecklas, avslutar Conny Ohlson.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
Daniel Ljungqvist är säljchef på Schneider Electric och har arbetat med automation hela sitt yrkesliv, främst inom vatten- och avloppssegmentet.
– Vi jobbar med att hjälpa företag med att digitalisera sina processer. I sådana här omfattande projekt handlar det om att hjälpa kunder att få kontroll över den data man har och skapa en enklare, säkrare och effektivare arbetsdag för de som jobbar med anläggningen, säger Daniel.
Han berättar att projektet inte bara påverkar de som jobbar i och kring VA-anläggningen utan även på samhället i stort.
– VA-branschen är som bekant enormt viktig för samhället. Vi behöver en ren och säker miljö att bo i. Genom att digitalisera det här arbetet skapar vi bättre förutsättningar för energieffektivitet och hållbarhet samt möjliggör mer moderna arbetssätt.
I händelse av en översvämning eller ett haveri på en anläggning kan konsekvenserna för samhället vara enorma. Där har VA-branschen en vital del i samhällsansvaret. Med det smarta digitala systemet får Roslagsvatten chansen att i förväg se vad som är i behov av underhåll och kan på så vis förebygga och undvika allvarliga skador.
– Genom digitala system och verktyg underlättar det för verksamheter att arbeta proaktivt med planering och underhåll, exempelvis gällande planering av vattenreserver.
Ett nytt digitalt arbetssätt
Det är AFRY Water Integration Platform vilka drivs av AVEVA som utgör projektet tillsammans med Schneider Electric som bidrar med tekniken. Kombinationen gör att Roslagsvatten hamnar i digitaliseringens framkant och möjliggör ett system i världsklass.
Den digitala plattformen ansluts till Roslagsvatten redan befintliga system där allt från styr- och underhållssystem till sensorerna ute i näten ingår. På så sätt skapas ett nytt digitaliserat arbetssätt som möjliggör hela resan från förebyggande underhåll till utbildning och simuleringar.
Välkommen till Vatten2023 I samarbete med branschorganisationen Vattenindustrin introducerar Svenska Mässan Vatten2023. En viktig mässa och mötesplats som tydliggör vad som behövs idag, imorgon och i framtiden.
