Maria Ryytty är strategisk underhållschef på LKAB, ett arbete där hon är ytterst ansvarig för att skapa förutsättningar för metoder och underhållssystem i enlighet med europeiska standarder.
– Ett strategidrivet underhåll är en central komponent. I våra maskinparker finns över 700 000 maskiner och objekt, och genom att alla på LKAB arbetar enligt liknande standarder kan vi se gemensamma förbättringar och investeringar, säger Maria Ryytty.
LKAB strävar efter att maximera prestanda och effektivitet i gruvdriften genom att fokusera på nyckelfaktorer som sammanfattas i begreppet TAK: Tillgänglighet, Anläggningshastighet och Kvalitet. Dessa faktorer översätts inte bara till operativa framsteg utan även till ekonomiska termer genom användningen av UEB, Underhållets Ekonomiska Betydelse. UEB spelar en central roll i beslutsfattandet genom att ge en kostnadsbild, vilket är avgörande för att säkerställa optimerade gruvprocesser och långsiktig hållbarhet för LKAB.
En kraftfull ledarvision skapar stark arbetskultur
Maria Ryytty berättar att LKABs ledarvision skapar en stark arbetskultur där varje individ strävar efter att bidra maximalt med hänsyn till sina egna förutsättningar.
– Vår ledarvision är grundad i ett inkluderande och relationsinriktat ledarskap som bygger på tillit. Det är ett kraftfullt verktyg för ledare, där förtroendet för de som arbetar tillsammans är kärnan. Var och en gör sitt yttersta utifrån sina förutsättningar, och det är den ömsesidiga förståelsen och tilliten som skapar en stark arbetskultur hos oss, förklarar Ryytty.
Säkerhet först
Förutom en stark arbetskultur betonar Maria Ryytty hur LKABs känsliga information kräver en omfattande strategi för säkerhet. Maria Ryytty är väl insatt i användningen av AI, IoT och machine learning Dock erkänner hon att säkerhetsaspekterna är av yttersta vikt, särskilt med tanke på de hot som Sverige står inför.
– På LKAB heter det säkerhet först. Prediktivt underhåll med AI, IoT, machine learning och liknande teknologier är spännande för att analysera och förutsäga händelser inom underhållsprocesserna, men det kräver en ny nivå av kompetens och en förståelse för säkerhetsfrågor. Vi måste vara noggranna med hur vi använder och skyddar känslig information.
Digitaliseringsresan: Integrering av teknik och framtidsinriktad underhållsstrategi
Ryytty berättar att genom att gå från traditionellt till datadrivet underhåll tar LKAB nu steg mot en framtid med prediktivt underhåll, där kritisk maskin individuellt hanteras med sina egna behov och utmaningar.
– Vi tittar på ett prediktivt underhåll, speciellt för maskiner där extra övervakning är avgörande. Genom pilotprojekt och innovativa tillvägagångssätt, som att implementera detta på ett transportband, strävar vi efter att integrera dessa teknologier kostnadseffektivt, där maskinens värde inte överstiger underhållets kostnad, säger Maria Ryytty.
LKAB samarbetar med ett antal universitet för att utforska nya digitaliseringsmodeller och använder olika plattformar för att mobilisera arbetsprocesser och tillståndsorder. Maria betonar vikten av att ha rätt kompetens för att använda dessa verktyg och modeller, vilket också är en del av företagets övergripande strategi för att möta den digitala utvecklingen.
Hanteringen av kompetensutmaningar och möjligheter
LKAB prioriterar kontinuerlig kompetensutveckling och hanterar kompetensutmaningar genom en karriärväg och mångfaldsinriktade rekryteringsstrategier.
– Vi har en karriärväg där medarbetare kan utvecklas och klättra i en kompetenstrappa baserat på sina roller och kunskapsnivåer. Mångfald är också en nyckelfaktor för oss. Olika utbildningsbakgrunder, kompetenser och erfarenheter berikar vår arbetsstyrka. Vi ser till att ha en bredd av kompetenser, från ingenjörer till tekniker, och skapar trappsteg för att introducera nya medarbetare till underhåll, säger Maria Ryytty och avslutar:
– Vi ser nu hur industrin går från traditionellt underhåll till Industri 5.0, och vi står inför möjligheter och utmaningar, särskilt när det gäller att bygga nya anläggningar eller förändra befintliga. Vi behöver förstå möjligheterna och lyfta blicken. Digitaliseringen av underhåll är känslig och det kräver inte bara teknisk kompetens utan också investeringar i utbildning och kompetensförsörjning. Vi behöver boosta Sverige med alla typer av ingenjörer. En diversifierad arbetskraft är nyckeln till framtidens framgång.
Med finansiellt stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och i samarbete med ledande industrier som Northvolt, Scania, Volvo Group och Volvo Cars, leder Jon Bokrantz forskningsprojektet MATTER@SCALE. Målet med projektet är att noggrant undersöka den komplexa sfären av batteriproduktion och de krav som ställs på underhåll.
– Vanligtvis fokuserar forskningsprojekt på specifika områden inom etablerade industrier, men i detta fall stod vi inför utmaningen att omfamna helheten kring batteriindustrin. Teknologin kommer från Asien och är ny för oss här i Europa. Vi saknar kompetens inom detta område, vilket gör hela forskningsperspektivet både unikt och fascinerande, säger Jon Bokrantz.
Kompetensbrist – en utmaning för batteribranschen
Jon betonar den betydande utmaningen med kompetensbrist. Att skapa en arbetsstyrka med den nödvändiga expertisen för omfattande batteriproduktion blir kritiskt för att säkerställa Sveriges ledande roll inom branschen.
– Låt säga att en cellfabrik har mellan 3000-6000 anställda och att en grupp på 500 ska arbeta med underhåll. Att hitta och anställa 500 ingenjörer, tekniker och chefer för underhåll är en utmaning i sig. Vi måste hitta nya sätt att utbilda och locka kompetent arbetskraft. Det är inte bara en fråga om att hålla maskinerna igång utan också att skapa en kultur av hållbart och effektivt underhåll som kan anpassas till den snabba utvecklingen inom batteritekniken, förklarar Jon Bokrantz.
Formandet av en underhållsstrategi
För att stödja forskningsprojektet har hela den omfattande batteriindustrin i Sverige engagerat sig. Jon framhåller att samarbetet genererat betydelsefulla insikter som kommer att vara värdefulla för framtiden.
– För 1,5 år sedan inledde vi som forskningsaktör ett samarbete med industrier såsom Scania, Volvo Group, Volvo Cars och Northvolt. De stod inför utmaningen att bygga fabrikerna för den växande batteriproduktionen men visste inte hur de skulle underhålla dem.
Som svar på industrins utmaningar tog Jon Bokrantz och hans team ett helhetsgrepp kring underhållsstrategin för batterifabriker med fokus på fyra huvudområden.
Först och främst analyseras kompetensbehovet med målet att identifiera de nödvändiga färdigheterna hos personalen. Därefter riktas uppmärksamheten mot organiseringen av underhållsverksamheten. Det tredje fokusområdet omfattar samarbeten med leverantörer både lokalt och globalt. Slutligen utforskas möjligheterna inom dataanalys, där uppkopplade maskiner och sensorer utnyttjas för att optimera beslutsfattandet inom underhåll.
– Vi har det senaste året kartlagt det som är karakteristiskt för batteriproduktion och som påverkar underhållsverksamheten. Några centrala exempel är inom celltillverkning, något som tidigare främst utförts av asiatiska tillverkare och som nu etableras i Sverige. Skalan av dessa anläggningar är massiv och har en mängd olika produktionsprocesser som kräver varierande underhållsstrategier. Vi står inför utmaningen att snabbt anpassa oss till en ny industri där leverantörskedjorna, språkbarriärer och bristen på regelverk skapar komplexitet. Rollen av underhåll blir kritisk för att säkerställa att allt fungerar som det ska, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen inom batteritekniken, säger Jon Bokrantz.
Möjligheterna framåt
Den snabbt växande batteriindustrin öppnar dörrar till en mängd spännande möjligheter. En av de centrala möjligheterna handlar om att utveckla innovativa utbildnings- och rekryteringsmetoder för att möta den omfattande kompetensbristen inom underhåll. Jon Bokrantz betonar vikten av att investera i utbildning och attrahera kvalificerad arbetskraft för att säkerställa branschens framtid.
– Många ser det som en svårighet att hitta rätt kompetens, men jag ser det också som en möjlighet. Den unga generationen inspireras av den gröna omställningen inom industrin. Att frigöra oss från fossila bränslen och skapa en hållbar industri är deras drivkraft. Det är där vi kan vända trenden för underhållsbranschen. Det är kanske inte traditionellt lockande att jobba inom underhåll, men genom att koppla det till det stora syftet, det som driver många unga idag, skapar vi attraktiva möjligheter, säger Jon Bokrantz och avslutar:
– Vi har chansen att vara med och bygga upp en helt ny industri, och det är där vi kan dra folk till underhåll. Vänd frågan från brist till möjlighet – Vill ni vara med och skapa den här nya industrin? Det är där vi hittar drivet och inspirationen som drar folk till underhåll, och det är där vi kan göra en verklig förändring.
Jon Bokrantz kommer att delta i Underhållsmässan 2024 och prata mer om underhåll av batteriproduktion. Missa inte chansen att höra från en expert inom området. Underhållsmässan äger rum på Svenska Mässan i Göteborg från den 12–15 mars 2024.
