Så kan datacenter bli nästa stora värmeresurs – tekniken, skiftena och möjligheterna

Just de frågorna arbetar Anders de Maré och Mikael Anjou med varje dag. De Maré är projektsäljare för kritisk infrastruktur inom ENACO, medan Anjou är Sverigechef på Nordic Climate Group. Tillsammans beskriver de hur tekniken förändras och vilket skifte som nu präglar branschen.

Från egna serverrum till hyperscale – och nu tillbaka mot lokal kontroll

Historiskt har svenska företag haft sina IT-miljöer nära verksamheten. On-premises-lösningar har varit standard, både av säkerhets- och prestandaskäl. Sedan kom molnet eller som Anders de Maré uttrycker det: "Det där molnet som alla tror är ett moln men som i själva verket är enorma serverparker”. De gigantiska etableringar som följde var särskilt lockade av den nordiska kombinationen av kallt klimat och billig, ren el.

– Från början handlade det om kombinationen av billig energi och kallt väder och norra Sverige var en viktig etableringsmarknad. Att enkelt bli av med överskottsvärmen var huvudfrågan, säger Mikael Anjou.

Nu svänger marknaden igen. Företag börjar åter söka fysisk kontroll över sin data och skälen till det är många. Ökade datamängder, högre energipriser, ökade säkerhetskrav och en förändrad geopolitisk situation.

– På bara något år har synen på datasäkerhet förändrats brutalt. Helt vanliga företag frågar sig idag om de ens vågar ha sin data och verksamhetskritiska system hos leverantör utan egen kontroll och insyn, säger Anders de Maré.

Det här driver en växande marknad för regionala datacenter, co-location-tjänster och lokala lagringslösningar där företag vet exakt var deras information finns.

En förändrad teknisk verklighet

Parallellt med dessa skiften har tekniken inuti datacentren genomgått en del förändringar. För tio år sedan kunde ett standardrack ligga runt 2-6 kW. Idag är 20-60 kW vanligt och den nya generationen AI-drivna GPU-installationer för dataträning och beräkning rör sig mot flera hundratals kilowatt per rack. Inom bara några år uppskattas effekterna ligga runt en megawatt per rack, det är alltså 1000 kW – så fort går utvecklingen.

– De nya GPU-servrarna är vätskekylda direkt på chipnivå, vilket gör det möjligt att ta tillvara värmeenergin på ett helt annat sätt än tidigare. Merparten av värmeenergin hamnar i ett medium med hög temperatur, vilket i sin tur ger en effektivare värmeåtervinning, berättar Anders de Maré.

Kyltekniken är samtidigt inne i en historisk övergång. Syntetiska köldmedier, som HFC-gaser, fasas ut och ersätts av naturliga alternativ som ammoniak, CO₂ och kolväten.

– Den här förflyttningen handlar både om miljö, reglering och driftsekonomi. Det påverkar maskinernas konstruktion, men inte målet. Att flytta värme från en plats till en annan, att tillvarata värmeenergin och att göra det på ett så energieffektivt sätt som möjligt, säger Mikael Anjou.

Energieffektivitet börjar i designen och slutar med en energicentral

När effekterna stiger blir anläggningarnas tekniska design allt mer avgörande. EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) innebär att datacenter över 500 kW inte bara ska mäta sin energianvändning utan även kunna återvinna en del av värmen.

Enligt Anders de Maré innebär det att datacentren alltmer liknar energianläggningar: 

– Det är där energi förs in, tas om hand och förs vidare ut i andra system.

Mikael Anjou understryker logiken i att inte slösa bort värmen:

– Det är dumt att stoppa in en massa energi i en serverhall och sen låta all värme försvinna rakt ut. Varje kilowattimme som går att återvinna gör skillnad, både ekonomiskt och samhällsmässigt.

En ny roll för datacenter

Med dagens teknik blir det lättare att föra in datacenter i lokala energisystem. Inte bara i fjärde generationens fjärrvärme, där värmepumpar höjer temperaturen till 70-80 grader, utan också i femte generationens lågtempererade energiloopar. Där ligger systemtemperaturen närmare marktemperatur och flera aktörer kan både leverera och hämta energi.

Det skapar helt nya möjligheter för allt från bostadshus till butiker, idrottsanläggningar och stadsdelar. Och Mikael Anjou menar att ekonomin nu driver på utvecklingen:

– Ju högre energipriserna blir, desto mer rationellt blir det att koppla ihop systemen. All logik talar för att fler aktörer kommer dela energi med varandra framöver.

Många av möjligheterna ligger nära. Ibland bokstavligen vägg i vägg.

– Restvärme från en anläggning försvinner ofta ut i luften samtidigt som en närliggande fastighet köper fjärrvärme. Den typen av situationer är på väg att förändras i takt med att tekniken mognar och energipriserna stiger. Ett annat bidragande skäl är ekonomiska styrmedel. Genom exempelvis Klimatklivet kan delar av investeringarna i energisamarbeten finansieras, vilket kortar återbetalningstider och gör projekten mer attraktiva, säger Anders de Maré. 

AI-utvecklingen och ökade datamängder gör datacenter allt viktigare för samhällsfunktioner. Men de blir också allt mer centrala för energisystemet. Värmen från servrarna kan användas där människor bor, arbetar och konsumerar energi.

Att integrera datacenter i framtidens energilösningar handlar därför inte bara om teknik utan lika mycket om stadsplanering, affärsmodeller och politiska styrmedel.

– Datalagringen exploderar på flera nivåer. Det driver ett enormt behov av kapacitet, och då blir det ännu viktigare att ta tillvara den energi man stoppar in, avslutar Mikael Anjou. 

Clima Energy Nordic – mitt i den utveckling som formar framtidens energisystem

När Sverige nu bygger ut både digital infrastruktur och energieffektiva stadsdelar behövs arenor där teknikleverantörer, energibolag, fastighetsägare och industri kan mötas. Det är i det skiftet Clima Energy Nordic etableras, som en nod för branschen att utbyta erfarenheter, diskutera teknikskiften och utveckla lösningar som gör datacenter till en naturlig del av framtidens cirkulära energisystem.

Läs mer om Clima Energy Nordic.