RISE: Så får ni fart på energieffektiviseringen, utan att stoppa produktionen

Energieffektivisering är inte längre en fråga som bara berör enskilda verksamheter. Den påverkar hela det svenska fastighetsbeståndet, från flerbostadshus, sjukhus och handelsfastigheter till industrier och serverhallar. Med skärpta regelverk och ökade krav på energiprestanda behöver fler fastighetsägare och verksamheter få koll på hur byggnader drivs, hur energin används och var den faktiskt tar vägen.  

Som chef för strategisk forskning och affärsutveckling inom energi och värme, har Lisa Löfving uppdraget att koppla ihop externa behov med RISE egna experter, projektledare och testmiljöer. Det hon ser återkommer i samtal med företag är en paradox. Många vet att det finns pengar att hämta, ändå blir energieffektivisering ofta åsidosatt. 

Löfving menar att det sällan handlar om att ändra kärnprocessen, utan om att få kontroll över systemen runt omkring, i fastigheter handlar det ofta om värme, kyla och ventilation, i industrin även om tryckluft, styrning och onödiga driftlägen. Det är också där många av de snabbaste besparingarna finns, utan att man behöver röra själva produktionen.

– Industrier är väldigt bra på det de är till för att göra. Är man ett sågverk är man jättebra på att göra plankor, är man en livsmedelsproducent är man jättebra på att göra mjölk. Men man är inte lika bra på att se hur många kilowattimmar som går åt för att göra den där plankan eller den där litern mjölk. 

Största hindret är inte teknik, det är fokus

Enligt Löfving är det sällan brist på lösningar som är den riktiga bromsen. Det är snarare att energifrågan inte ägs av någon, och att åtgärder ofta upplevs störa driften.

– Ett avbrott som kanske behöver göras för att byta pumpar eller fläktar kan vara en jättestor besparing, men om det innebär att produktionen står still så gör man inte det. Man måste få in energin i den helhet man ändå jobbar med, underhåll, renoveringsplaner, stopp som ändå måste göras.

Just därför blir kommande krav inom EU, som energieffektiviseringsdirektivet EED och byggnadsdirektivet EPBD, en möjlig vändpunkt. Fler kommer behöva göra energikartläggningar och i vissa fall energiledningssystem, och tanken är att kartläggningen inte ska hamna i en pärm. För företag som inte har kommit igång kan kraven bli en spark i rätt riktning, och en chans att sänka kostnader snabbt.

– Har du tvingats att betala för en energikartläggning så hoppas jag att någon läser den. Och läser du den kan man ju också se att här försvinner det energi, här finns åtgärder som inte behöver vara jättedyra, men som sänker både energianvändning och kostnad, säger Lisa Löfving.

Börja med en nattvandring

Samtidigt menar hon att det finns ett sätt att komma igång utan att starta med ett jättelikt projekt, en metod som är så enkel att den ofta glöms bort.

– Det jag tycker att man alltid kan göra är en nattvandring. Efter att alla har gått hem går man runt och tittar om system fortfarande står igång, maskiner som inte är korrekt avstängda. Särskilt tryckluftssystem kan man lätt höra när det är tyst i lokalen, var det pyser. Man kan se var det värms i onödan, var det kyls i onödan.

Nattvandringen blir ofta en ögonöppnare, och den kan fungera som startskott innan man tar in extern hjälp för en full energikartläggning.

Tre typiska energibovar som ofta går under radarn

När Löfving får frågan vilka som brukar sticka ut i praktiken, nämner hon inte en enda pryl, utan ett mönster. Ofta handlar det om tre områden som återkommer i många verksamheter: styrning av värme och kyla, tryckluft och system som motverkar varandra. Till exempel när värme ventileras bort i ena änden av byggnaden samtidigt som man värmer upp i den andra. Det är ofta sådant som inte syns i produktionen, men som kostar varje timme dygnet runt.

– Styrningen av värme och kyla är alltid stor. Tryckluft kan vara en ganska stor bov om man har det. Och sen är det jättevanligt att man värmer och kyler samma byggnad fast i olika ändar. Man kan ha en process som genererar värme, som man ventilerar bort, samtidigt som man köper fjärrvärme för att värma kontor i andra änden. Där finns det ofta vinster, men det är inte lätt att se om man inte har energi framför ögonen.

Hennes poäng är att energieffektivisering sällan handlar om en enda magisk åtgärd. Det handlar om att förstå helheten och tajma insatser så att de passar verksamhetens verklighet. För företag som inte ens vet var de ska börja, är rådet väldigt konkret.

– Ta fram räkningarna och titta på vad ni betalar för energi. Är det värme, kyla, el, gas? Vad snackar vi om för nivåer? Om man inte har egen kompetens, då tycker jag ändå att man ska lägga de tusenlappar som krävs för att ta in någon och få en ordentlig kartläggning. Då får man svart på vitt var energin tar vägen, och man kan välja rätt åtgärder i rätt ordning.

En annan potential finns i spillvärme som idag går förlorad. I vissa fall kan värmepumpar göra lågtempererad restvärme användbar, till exempel för uppvärmning eller för att mata in värme i fjärrvärmesystem. Det blir särskilt relevant i takt med att fler serverhallar byggs, där stora mängder värme ofta saknar plan för återvinning.

Därför kan andra företag bli bästa drivkraften

Lisa Löfving återkommer flera gånger till att energieffektivisering sällan handlar om att tekniken saknas. Snarare är utmaningen att få frågan att bli prioriterad, och att hålla i arbetet över tid. Hon pekar på att beteendeförändringar kan ge effekt, men att de sällan blir långsiktiga om de bara drivs som korta kampanjer.

– Det funkar så länge man har uppmärksamhet på det. Men det skapar inte riktigt långsiktig beteendeförändring. Ska det hålla behöver man följa upp hela tiden.

Hon pekar också på att energipriserna spelar stor roll för hur snabbt beteenden förändras. När elpriserna stack iväg 2022 och 2023 började fler prata om energisparande, jämföra sig med andra och faktiskt genomföra åtgärder som tidigare skjutits upp. För företag kan det vara en lärdom: det som mäts och synliggörs blir gjort, och det som följs upp blir kvar.

Samtidigt ser Lisa en annan typ av drivkraft som ofta underskattas: att se att andra faktiskt lyckas.

– Jag tror mycket på att inspireras av varandra och se att andra har lyckats. Att få prata med andra och se att det finns lösningar, både tekniskt, ekonomiskt och ur hållbarhetsperspektiv.

Och för den som vill komma igång direkt är rådet enkelt:

– Börja med att ta fram räkningarna och se vad energin faktiskt kostar. Gör en nattvandring och bygg en plan som passar era stopp och ert underhåll. Då kan ni få fart utan att stoppa produktionen.

Clima Energy Nordic 2027

Hur får man ner energianvändningen i fastigheter och industri, utan att tumma på drift, ekonomi eller omställningstakt? Det är en av frågorna som står i fokus på Clima Energy Nordic, en mötesplats för fastighetssektorn, industrin och energibranschen.

Läs mer om Clima Energy Nordic här.