Utan vatten stannar samhället. Därför har det blivit en allt viktigare säkerhetsfråga. Michael Malm från Försvarsmakten berättar om hur kritisk infrastruktur kan utnyttjas i hybridkrigföring, vilka säkerhetsutmaningar vi står inför och varför Sverige behöver en starkare beredskap.
De senaste åren har säkerhetsläget i Sverige förändrats. Ett förhöjt hotläge, ökad risk för sabotage och en internationell osäkerhet har gjort beredskap till en avgörande fråga både för militären och civilsamhället.
– Vi har ett förhöjt hot rent generellt, där sabotagehotet kanske är störst just nu, säger Michael Malm på Försvarsmaktens strategienhet.
Nya Nato-krav att leva upp till
Sveriges medlemskap i Nato betyder nya förväntningar på både robusthet och motståndskraft. Det betyder att Nato ställer krav på att medlemsländer ska ha fungerande infrastruktur och en stark civil beredskap för att kunna upprätthålla samhällets funktioner även under kriser.
– Nato ställer förväntningar på medlemsländernas motståndskraft, men utan att detaljstyra hur det ska genomföras. De går inte in och specificerar att varje kraftverk eller vattenverk måste ha bevakning, och de reglerar inte heller exakt hur mycket vatten varje invånare ska ha tillgång till. Istället handlar det om breda riktlinjer för att säkerställa att samhället fungerar även under kris och konflikt, förklarar han.
Till hjälp har medlemsländerna “Seven Baseline Requirements”: de sju grundläggande principerna för beredskap, definierade av Nato. Där ingår bland annat livsmedelsförsörjning och energisystem. Syftet är att skapa förutsättningar för att ett land ska kunna upprätthålla sin försvarsförmåga även under påfrestande förhållanden.
– Alla dessa riktlinjer syftar ytterst till att möjliggöra ett fungerande militärt försvar. Den första av dessa sju principer är “Continuity of Government”, vilket innebär att stadsledningen och regionala beslutsfattare, som landshövdingar och kommunstyrelser, måste kunna fortsätta styra även under kris. Andra principer handlar om att el- och vattensystem, transporter och livsmedelsförsörjning ska kunna upprätthållas även vid yttre hot.
– Att bygga robusthet är avgörande. Vi kan inte utgå från att vi alltid kommer att kunna operera under normala förhållanden, konstaterar Malm.
Ett område där detta blir särskilt tydligt är vattenförsörjningen, en livsnödvändig men sårbar resurs.
– Utan tillgång till rent vatten klarar vi oss bara i några dagar. Dessutom spelar vatten en avgörande roll i produktionen av livsmedel och strategiska råvaror, vilket gör det till en central faktor i både samhällets och näringslivets funktion. Dess betydelse sträcker sig alltså över flera kritiska områden, säger Michael Malm.
Hybridkrigföring och sabotagehot
Samtidigt är vatten en resurs svår att skydda, eftersom vattenhanteringen är geografiskt utspridd: från vattentäkter, sjöar och vattendrag till vatten- och reningsverk.
– Just den spridningen gör det svårt att skydda alla delar, eftersom det är omöjligt att punktmarkera varje enskild del av infrastrukturen, förklarar Malm.
Å ena sidan gör den geografiska spridningen av Sveriges vattenförsörjning att en enskild attack eller störning inte nödvändigtvis slår ut hela systemet. Å andra sidan innebär det att säkerhetsansvaret delas upp mellan kommuner, myndigheter och privata aktörer, vilket kan skapa utmaningar i både koordinering och skyddsåtgärder. Decentraliseringen inom vattenhanteringen kan alltså vara både en styrka och en svaghet, särskilt eftersom vissa kommuner kan vara bättre förberedda än andra.
Försvarsmakten uesluter inget
Ett stort ansvar vilar alltså på alla aktörer i värdekedjan inom ramen för respektive kontinuitetshantering. Michael Malm förklarar:
– Det handlar om att kunna hantera olika typer av incidenter – vare sig det gäller sabotage, störningar eller andra hot. Varje aktör inom vattenförsörjningens värdekedja har ett ansvar att stärka säkerheten, både externt genom bevakning och skyddsåtgärder, och internt genom rutiner och kontroll av de som arbetar inom systemet.
Vilka hot och risker står vi inför när det kommer till vattenrelaterad infrastruktur? Michael Malm pekar på flera aspekter att ta hänsyn till.
– Det kan handla om att förstöra, försvåra eller skada det som är sårbart och av strategisk vikt. Till exempel genom biologisk kontaminering av vattentäkter eller genom att fysiskt sabotera kritisk infrastruktur, som pumpar och reningsverk, säger han.
Samtidigt utesluter Försvarsmakten inte några scenarier och Malm understryker vikten av att ta hotbilden på största allvar.
– Vår uppgift är att förbereda oss på allt, även sådant som idag kan verka osannolikt. Om vi avfärdar ett hot som sedan blir verklighet står vi oförberedda, och det är en risk vi inte har råd att ta. Michael Malm medverkar på Vatten2025 för att belysa kopplingen mellan vatten och säkerhet. Han kommer att prata om aktuella hot, vilka krav Nato ställer och hur Sverige hanterar säkerhetsutmaningarna idag – samt vad som behöver göras framåt.
Boka din biljett till Vatten2025 här!