Därför blir VA nästa stora infrastrukturtest

Det som länge varit osynligt håller på att bli en strategisk fråga för både näringsliv och beredskap. Under marken finns en infrastruktur som företagen tar för givet, men som är i stort behov av underhåll. För om vattenflödet bryts kan produktionen stå stilla i timmar eller dagar, försäkringskostnaderna stiga och planerade etableringar skjutas på framtiden.– Ett avbrott kan slå direkt mot produktionen, särskilt i livsmedels- och tillverkningsindustrin. Men det handlar också om stigande försäkringspremier och att regioner blir mindre attraktiva för investeringar när VA-infrastrukturen inte hänger med, säger Marcus Wangel, ansvarig för miljöpolicy hos Svenskt Näringsliv.

Ett dolt system blir en strategisk fråga

Därför har frågan seglat upp som ett av de mest akuta infrastruktur-prövningarna i Sverige just nu. Marcus Wangel beskriver hur medlemsföretag i allt högre grad lyfter vatten som en begränsande faktor. 

– Vatten och avlopp är lite av en dold infrastruktur. Man tänker sällan på det förrän något allvarligt händer, säger han och understryker att systemen än så länge fungerar i stort, men att det inte finns några garantier för framtiden.– Vi har fortfarande stora utmaningar, och det måste adresseras i närtid för att inte riskera att slå över ganska fort, säger han.

Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen, ser samma mönster i livsmedelsindustrin, där ett avbrott på några timmar kan slå hårt mot både produktion och förtroende.– Förutom att vatten ofta är en del av produkten, måste vi ha rent vatten för att uppfylla livsmedelslagens krav på livsmedelssäkerhet. Utan vatten går produktionen ner, konstaterar han.

Även om man kan äta något annat om det ena är slut, får det konsekvenser för det enskilda företaget, menar Patrik Strömer. 

– Man måste inte ha färskt bröd om det finns knäckebröd, men för det enskilda företaget är det naturligtvis katastrof. Det är som vi framhåller i rapporten ”Recept för resiliens”. Själva maten kan vi ta ansvar för. Där tror jag inte att det finns någon som är bättre på att producera livsmedel än våra företag. Men vi är beroende av el, vatten och transporter. Och där är det andra som har ansvaret.

En växande underhållsskuld

Livsmedelsföretagen publicerade ”Recept för resiliens” i början av 2025, “Ett robust VA-system för ett konkurrenskraftigt näringsliv”, är framtagen av Svenskt Näringsliv. I den varnar organisationen för att det eftersatta underhållet hotar svensk konkurrenskraft och att kommuner, stat och industri måste ta fram en gemensam plan för investeringar och långsiktig styrning.– Grunden till att vi tog fram rapporten är att medlemsföretag och branschförbund i allt högre grad lyfter det här som en växande utmaning, säger Marcus Wangel.

Rapporten lyfter att det svenska VA-systemets samlade investeringsbehov uppskattas till omkring 31 miljarder kronor årligen. I dag ligger nivån på runt 21 miljarder, där gapet på tio miljarder växer varje år och bygger upp en underhållsskuld som redan börjar märkas i näringslivet.– Jag har följt frågan lite från sidan och sett hur siffrorna för underhållsskulden skruvas upp med miljarder kronor varje år. Det är inte bara leverantörer av VA-utrustning som borde vara intresserade, utan ett samhällsproblem om vi inte gör något åt det, säger Strömer som konstaterar att förutsättningarna för att lösa problemen är goda:

– Vi har sjöar och vattendrag i Sverige som är näst intill unika i ett europeiskt perspektiv. Finland och Norge har också sina särskilda förutsättningar.

Konkurrenskraft på spel när vattnet sinar

För företagen vet vi alltså att konsekvenserna kan bli omedelbara i form av stoppad produktion, inställda leveranser och lång saneringstid innan allt är i gång igen. Hotell och restauranger kan tvingas hålla stängt och datacenter riskerar överhettning. På Gotland har sänkt vattentryck redan skapat problem för både livsmedelsproducenter och restauranger när informationen från kommunen kom för sent. – Det som skapade störst irritation var att beskedet kom så sent. Hade man gått ut redan på våren, vid påsk, hade företagen haft handlingsutrymme att anpassa sig, säger Patrik Strömer.

Men konsekvenserna handlar inte bara om enskilda händelser här och nu. Vi har dessutom frågan om finansiering, där rapporten visar att gapet på tio miljarder per år inte går att täcka med enbart VA-taxan.

Marcus Wangel konstaterar att det i teorin går att täcka underskottet genom höjda VA-avgifter, men att det skulle bli dyrt för hushåll och särskilt kännbart för småföretag. Alternativet, menar han, är att Sverige riskerar att bli mindre attraktivt för investeringar om företagen inte kan lita på långsiktig kapacitet i VA-systemen.

Patrik Strömer understryker att frågan inte bara handlar om kostnad. För livsmedelsföretagen är det avgörande att kunna lita på att vattenflödet säkras över tid. – Att veta att volymen finns under en tioårsperiod är ofta viktigare än själva priset per kubikmeter, även om lågt pris är en konkurrensfördel för svenska företag, säger han.

Vägen framåt kräver samarbete

Vad har vi då för alternativ? Wangel pekar bland annat på att öppna för alternativ finansiering som till exempel pensionsfonderna och offentlig-privata samarbeten som möjliga vägar framåt, snarare än att lägga hela bördan på VA-taxorna. Han menar att nyetablering av företag kan utebli i områden med eftersatt VA-infrastruktur, med färre jobb, minskad tillväxt och försämrad konkurrenskraft som följd.– I teorin kan man höja taxorna, men politiskt är det omöjligt. Vi måste hitta alternativa finansieringslösningar, säger Marcus Wangel. 

Både Wangel och Strömer är tydliga med att lösningen inte kan lämnas till kommunerna ensamma. – Ansvaret är i dag splittrat på nästan 20 myndigheter och 290 kommuner. Vi behöver en tydligare statlig samordning, säger Marcus Wangel. Strömer fyller i: – Även om vattenpriset skulle fördubblas är det en liten del av produktens totala värde. Men om vattnet inte finns alls blir det omöjligt att konkurrera. Därför är trygghet och långsiktiga avtal med kommunerna helt avgörande, säger Patrik Strömer.

Mässan där frågan lyfts

På Vatten2025, Sveriges största mötesplats för vattensektorn, står just de frågor som Strömer och Wangel pekar på i centrum: det växande investeringsgapet, hur finansieringen ska lösas och hur kommuner, företag och stat kan ta ett gemensamt ansvar. Där fortsätter diskussionen om hur Sverige ska klara nästa stora infrastrukturtest.

Säkra din biljett till Vatten2025.