Vatten är en förutsättning för svensk livsmedelsproduktion. Men med åldrande VA-system, växande krav på hållbarhet och kommuner med olika förutsättningar ställs industrin inför komplexa utmaningar. “Det är dags att betrakta vatten som en nationell strategisk resurs”, säger Anders Högberg, ansvarig för forskning och strategiska partnerskap på Orkla Foods Sverige.
För både människor och industri är vatten livsviktigt. För ett livsmedelsföretag som Orkla Foods Sverige, där vatten är en central ingrediens i många produkter och avgörande för hygien och produktion, är frågan högaktuell. På Orkla Foods Sverige är vatten inte bara en råvara. Det är en strategisk nyckelresurs. Men åldrande kommunala VA-system hotar både konkurrenskraft och möjligheter till hållbar omställning.
Idag är det kommunerna som äger och driver VA-infrastrukturen. Men den är eftersatt, konstaterar Anders Högberg, och industrin betalar nu priset.
– Kommunerna har ingen skyldighet att tillhandahålla avlopp för industrin. Och det märks. Vi står inför mycket stora kostnader för uppgraderingar som vi inte har kontroll över. Utmaningen är inte enbart teknisk. Den är också ekonomisk och organisatorisk. Där vissa kommuner, som exempelvis Eslöv, har lyckats skapa ett kontinuerligt och lösningsinriktat samarbete med Orkla, har andra i praktiken “kapat banden”, säger han.
När kostnaderna för avlopp hotar konkurrenskraften
Trots goda exempel är det inte vattenförsörjningen som oroar mest, det är avloppet. Den kommunala VA-infrastrukturen är i många fall ålderstigen och underfinansierad. När det nu är dags för upprustning blir prislappen ofta både oväntad och oförutsägbar för industrin.
– Det största hotet mot vår konkurrenskraft just nu är inte energipriserna, det är avloppskostnaderna, säger Anders Högberg.
Orkla har i vissa fall tvingats skjuta upp eller omprioritera investeringar i produktionsanläggningar för att istället hantera kommunala VA-avgifter som ökar drastiskt. Och det utan att företaget har någon möjlighet att påverka investeringarnas utformning eller genomförande.
– Vi har ingen kontroll över infrastrukturen, men tvingas ändå bära en stor del av kostnaden. Det gör det väldigt svårt att planera långsiktigt och försämrar konkurrenskraften.
Eslöv – ett exempel på samverkan som fungerar
I Eslöv ligger en av Sveriges största livsmedelsfabriker, ett industriellt nav där produkter till hundratusentals konsumenter varje dag tillverkas, packas och skickas vidare. Här producerar Orkla bland annat Felix-produkter som färdigmat, potatis produkter och inlagda grönsaker och flera steg i processen är beroende av vatten.
Samtidigt som Orkla ser ökade utmaningar i flera delar av landet lyfter Anders Högberg fram Eslöv som ett exempel där samverkan med kommunen fungerar, trots att det inte alltid är enkelt.
– Vi har haft en kontinuerlig och fungerande dialog med kommunen under lång tid. Det betyder inte att vi alltid är överens, men vi pratar med varandra och jobbar tillsammans mot lösningar, säger han, och fortsätter:
– Vatten är fortfarande en billig resurs i Sverige, vilket gör att incitamenten för att spara det inte alltid är så starka. Men vi har förstått att det inte kommer att vara så för alltid. Redan nu ser vi konsekvenserna av den lokala vattenbristen, i framförallt i de södra delarna i Sverige där även en stor del av livsmedelsproduktionen finns.
Industri och kommun – gemensamt ansvar kräver gemensam struktur
Det Högberg efterfrågar är inte mer kommunal styrning, utan tydligare nationell samordning.
– Vatten hanteras lokalt, men är en nationell angelägenhet. Vi skulle behöva en gemensam modell för avloppshantering, där kostnaderna är förutsägbara inklusive investeringsbehoven.
I en värld där osäkerheten ökar på grund av klimatförändringar, globala konflikter och inflation blir den kommunala VA-infrastrukturen ett sällan uppmärksammat men avgörande konkurrensvillkor.
– Vi konkurrerar globalt, och produktionsbeslut kan påverkas av oförutsägbara VA-kostnader i Sverige. Det är inte hållbart.
Industrins ansvar – och möjligheter
Samtidigt är Högberg tydlig med att industrin har ett ansvar och möjligheter. Orkla Foods Sveirge har tydliga hållbarhetsmål för vattenreduktion till 2030 och följer upp sin förbrukning regelbundet. Företaget tittar också på cirkulära lösningar, där processvatten kan återanvändas eller återföras till grundvattnet i stället för att belastas som traditionellt avloppsvatten.
– Vi pratar om industriavlopp, inte hushållens svartvatten. Det borde finnas andra tekniska och regulatoriska möjligheter att hantera det, till exempel genom bevattningslösningar eller återinfiltration, säger han.
Dessutom finns synergier med andra hållbarhetsmål. Genom att kombinera vattenbesparing med energiåtervinning eller minskad kemikalieanvändning kan insatserna ge dubbel eller tredubbel effekt.
– Vi vill vara en del av lösningen. Men vi behöver få arbeta i ett ekosystem där långsiktighet, innovation och investeringar uppmuntras, inte bestraffas. Det är inte säkert att vattenbesparing i sig lönar sig direkt. Men i kombination med energiåtervinning eller andra hållbarhetsmål kan det bli en riktig win-win, säger han.
Vägen framåt: dialog, cirkulära lösningar och gemensamma mål
För att lyckas med en win-win krävs det att industrin bjuds in till bordet och att ansvarsfördelningen tydliggörs och att konkurrenskraften beaktas.
– Vi vill göra rätt, vi ska göra rätt, men vi måste också kunna planera. Det är det som gör skillnaden. I slutändan handlar det om att säkra både hållbarhet och försörjningstrygghet. Livsmedelsbranschen förser trots allt 10,5 miljoner människor med mat, flera gånger om dagen.
Under Vatten2025 samlas en unik sammansättning av samhällsaktörer för att byta kunskap och möjliggöra nya samarbeten för Sveriges hållbara vattenhantering. Anders Högberg från Orkla Foods Sverige kommer att ta plats på scenen under en av sessionerna och belysa industrins ansvar och möjligheter.