Mälarenergi om sitt underhåll: ”Vi måste vara enormt agila”

Att hålla igång ett modernt kraftvärmeverk handlar idag om betydligt mer än att reparera när något går sönder. För Erik Svensson, underhållschef på Mälarenergi, och hållbarhetschef Kristina Bäckstrand är underhåll en strategisk fråga som påverkar både personalen i driften, ekonomin och möjligheten att nå företagets klimatmål.

– Jag brukar tänka att underhållsarbete för en anläggning är som ett bra friskvårdsarbete för anställda. Det gör att vi mår bra och kan prestera bra i längden, säger Kristina Bäckstrand.

Driften som kräver snabbfotat underhåll

Mälarenergi består av fem verksamhetsdelar, från värme & elproduktion, till elhandel, elnät, vatten och avlopp samt fiber. Det gör bolaget till en av regionens mest samhällskritiska aktörer. Inom Affärsområde Värme, där kraftvärmeverket ingår, behöver underhållet balansera både struktur och snabbhet när anläggningarna ska vara tillgängliga dygnet runt.

De senaste åren har förutsättningarna förändrats kraftigt. Volatila elpriser, varierande temperaturer och en växande stödtjänstmarknad i relation till Svenska Kraftnät gör att planeringen ofta måste justeras med mycket kort varsel.

– Vi får hela tiden prioritera om beroende på olika faktorer, exempelvis hur kallt det är och hur elmarknaden rör sig. Det som i förra veckan såg ut som en optimal plan kan snabbt förändras och vi behöver ofta ställa om på dagen, säger Erik Svensson.

Utöver energibranschens förändrade förutsättningar så ställer nya tekniska möjligheter också större krav på underhållsarbetet. Det nya värmelagret i bergrummet, där Mälarenergi kan lagra stora mängder värme, skapar bättre möjligheter att optimera driften mellan värme och el, men också möjligheten att agera på stödtjänstmarknaden och hjälpa Svenska Kraftnät att hålla rätt frekvens i elnätet. På totalen innebär det här att anläggningarna körs med fler laständringar, och därmed ökar underhållsbehovet.

– För att optimera produktionen utifrån värmebehov, elmarknad och stödtjänstmarknaden samtidigt som vi har koll på anläggningens status och behov, måste vi vara agila och kunna ställa om från timme till timme, säger han.

Bränsleomställningen som förändrade underhållet

Förändringen av bränslen till mer miljömässigt hållbara material har också ritat om kartan för underhållet. Skiftet från jungfruliga resurser i form av olja och kol på 1990-talet, till att idag istället använda biobränsle från skogsindustrins restprodukter samt restprodukter från hushåll och annan industri har krävt ny teknik, inneburit nya risker och resulterat i nya typer av slitage på anläggningen.

– Det har gjort att underhållsarbetet blivit mer komplext. Det finns inte längre en typanläggning man kan jämföra med. Vi arbetar med flera bränsleslag och flera tekniker parallellt, och då blir vår kompetensbredd och våra samarbeten jätteviktiga, säger Erik Svensson.

Det gäller både internt och externt. Mälarenergi har över 40 anställda i den egna underhållsorganisationen inom Affärsområde Värme, men det räcker inte när teknikspannet blir allt bredare.

– Förr kunde man vara expert på ett system. Idag kräver anläggningarna så mycket mer. Vi måste ha egna generalister och sedan partners som har spetsen när det behövs. Underhåll är samarbete, säger han.

Från manuell kontroll till smart övervakning

Den största förflyttningen just nu handlar dock om data. Mälarenergi har byggt upp ett omfattande nät av sensorer för vibrationer, temperatur, varvtal, kvalitet på smörjolja och flöden. Med hjälp av det har man gått från manuella mätningar till löpande övervakning i realtid.

– Om något är på väg åt fel håll ser vi det tidigt. Ett bra exempel är turbinerna, där vi med hjälp av mätningarna upptäckte vatten i oljan i ett tidigt skede. Det gav oss tid att agera och filtrera bort vattnet från oljan, vilket i sin tur gjorde att vi kunde hålla igång produktionen enligt plan. Realtidsövervakning ger oss möjlighet att jobba smartare, vilket i slutänden gynnar både klimatet och kunden. Det är viktigt för att vara långsiktigt hållbara, säger Erik Svensson.

Mälarenergi använder även AI för att analysera vibrationsdata, något som tidigare krävde mycket manuell tid. Med AI:s hjälp hittar man nu mönster som människor tidigare inte har kunnat se.

– När vi får ihop all data i samma system kommer AI bli en superkraft. Då kan vi se samband mellan driftläge, temperaturer, slitage och vibrationer på helt nya nivåer, säger han.

Hållbarhet börjar i underhållsarbetet

För Kristina Bäckstrand är kopplingen mellan underhåll och hållbarhet självklar. Ett optimerat underhåll gör att utrustning håller längre, energin används smartare och personalen kan få en ännu bättre och säkrare arbetsmiljö.

– Underhåll är ett av de mest konkreta exemplen på hållbarhetsarbete vi har. Vi vill inte byta utrustning i onödan, vi vill inte köra anläggningar fel och vi vill inte skapa onödiga utsläpp. Optimeringen är själva hållbarheten, säger hon.

För att skapa en hållbar verksamhet behöver ekonomi, miljö och sociala dimensioner balanseras och optimeras, samtidigt som organisationen ges förutsättningar att fatta medvetna beslut i vardagen.

– Det viktiga är att alla förstår hur deras beslut påverkar helheten. Ibland måste man välja, men ofta finns det synergier. Underhåll är en av de tydligaste platserna där de här tre dimensionerna möts, säger hon.

Arbetet handlar också om vardagliga val i underhållsarbetet.

– För oss i underhållsorganisationen handlar det om att se över vilka produkter och tjänster som vi använder i vår vardag och om det finns bättre alternativ. Samtidigt som det ibland kan vara mer hållbart att använda vissa produkter tills dess att de har nått sin tekniska livslängd än att köpa nytt. En hållbar omställning kräver timing och måste få ta lite tid, säger Erik Svensson.

När samarbeten blir en del av underhållsstrategin

När Mälarenergi blickar framåt är riktningen tydlig. Mer data, mer analys och mer automatisering, men också mer samarbete.

– Alla pratar om AI just nu, men frågan är vad vi gör på måndag. Det kommer gå fort och vi vill vara i framkant. Därför måste vi både bygga kompetens internt och samarbeta mer externt. Det är så vi får ut effekten, säger Erik Svensson.

För Kristina Bäckstrand handlar framtiden om just samverkan, inte bara inom Mälarenergi utan i hela branschen.

– I takt med att frågor blir mer komplexa behöver vi lösa dem tillsammans. Vi måste utveckla kompetensen hos våra medarbetare, men också hitta nya sätt att samarbeta med leverantörer och andra aktörer. De här partnerskapen kommer att bli allt viktigare framöver, avslutar hon.

Underhållsmässan 2026

Både Erik och Kristina kommer att delta på Underhållsmässans scen, där just digitalisering, AI, hållbarhet och samverkan lyfts som avgörande för industrins utveckling.

Underhållsmässan på Svenska Mässan i Göteborg äger rum den 10 till 13 mars 2026, med fyra fokusområden som speglar branschens mest akuta frågor: hållbart underhåll, industriell säkerhet, framtidens produktion och kompetent underhåll.

Säkra din närvaro på Underhållsmässan 2026 här.