Från enskilda hus till hela stadsdelar i trä

I sydöstra Stockholm planeras det som beskrivs som världens största stadsdel i trä. I en redan befintlig stadsdel planeras för ytterligare 25 kvarter om totalt 250 000 kvadratmeter med cirka 7 000 arbetsplatser och 2 000 bostäder, tillsammans med service, handel och restauranger. Bakom projektet står Atrium Ljungberg, som i samband med nya hållbarhetsmål började se över hur den fortsatta stadsutvecklingen ska genomföras.

– Vi har en väldigt stor projektportfölj framför oss och står inför investeringar på tiotals miljarder. Samtidigt vet vi att fastighetsbranschen står för 40 procent av de globala koldioxidutsläppen utifrån produktion och drift. Då måste vi också titta på hur vi bygger, säger Håkan Hyllengren, affärsutvecklingschef för Sickla på Atrium Ljungberg.

När träbyggande blir stadsutveckling

Men att bygga en enskild byggnad i trä är en sak. Att planera en hel stadsdel ställer helt andra krav, inte bara gällande materialval. I Stockholm Wood City ska flera byggnader, funktioner och system fungera tillsammans över tid, där bostäder, arbetsplatser och service planeras parallellt. Det gör att byggandet måste fungera i flera dimensioner samtidigt.

– När vi tog oss an Stockholm Wood City började vi med hur vi bygger stadsstrukturen i området. Hur många torg det ska vara, bredden på gatorna och hur vi skapar en mänsklig skala i staden. Det arbetet kommer innan vi bestämmer hur byggnaderna ska se ut och vilka material vi använder, säger Håkan Hyllengren.

Att trä nu används i projekt i den här skalan är resultatet av en längre utveckling, där både teknik, regelverk och industri har förändrats. Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli, arbetar med att skapa förutsättningar för att bygga mer och högre i trä.

– I Sverige var det länge inte tillåtet att bygga höga bostadshus i trä. I samband med EU-inträdet 1995 gick vi över till funktionsbaserade byggregler, vilket gjorde att man kunde börja bygga i olika material så länge de uppfyller kraven, säger hon.

Tekniken och kunskapen bakom utvecklingen

Sedan dess har både teknik, kompetens och industri byggts upp steg för steg. Förbudet mot att bygga högt i trä innebar att kunskapen i praktiken försvann, och har därefter behövt byggas upp på nytt, hos arkitekter, konstruktörer och ingenjörer.

Samtidigt har industrin investerat i nya produktionsanläggningar och byggt upp kapacitet för att leverera material i större skala. 

– Det första är att vi har löst de grundläggande tekniska frågorna kring fukt, ljud och brand. Samtidigt har vi fått ett regelverk och en standardisering som gör att det här fungerar i praktiken, säger Susanne Rudenstam.

Tidig samverkan blir avgörande

När träbyggandet skalas upp förändras också hur projekten drivs. Det räcker inte att byta material i en befintlig process. Projekteringen behöver organiseras annorlunda och kompetens sättas in tidigare.

– Det viktigaste är att få in konsulter som har gjort det här tidigare. Arkitekter, konstruktörer, akustiker och brandkonsulter behöver ha erfarenhet av träbyggande, säger Håkan Hyllengren.

I takt med att fler discipliner blir beroende av varandra i ett tidigt skede ökar också kraven på samverkan. Lösningar behöver tas fram gemensamt, snarare än var för sig.

– Vi ser att samarbetet blir tätare, framför allt mellan arkitekt och konstruktör. Det gör att vi hittar bättre lösningar och minskar risken för fel längre fram, säger Håkan Hyllengren.

Nästa steg för städer i trä

Framåt pekar utvecklingen mot nya sätt att bygga och använda städer. Susanne Rudenstam lyfter fram cirkularitet, ökad industrialisering och nya sätt att använda befintliga byggnader som centrala delar i utvecklingen.

– Jag tror att vi kommer bygga mycket mer i trä. Jag tror också att vi kommer jobba mer med cirkularitet. Att vi inte river, utan använder det som redan är byggt, säger Susanne Rudenstam.

Samtidigt väntas mer av byggandet flyttas från byggarbetsplatsen till industriella processer, där komponenter tillverkas i förväg och monteras på plats.

– Vi kommer behöva göra mer prefab. Dels för att effektivisera, men också för att vi kommer ha brist på byggnadsarbetare. Då måste vi hitta andra sätt att bygga, säger hon.

Det här är också frågor som väntas stå i fokus på årets Trä & Teknik, där branschen samlas för att diskutera utvecklingen och visa upp konkreta projekt.

– Trä & Teknik är en plats där vi kan prata om hållbarhetens alla dimensioner, ekonomi, ekologi och social hållbarhet sammantaget. Därför är mötesplatser som Trä & Teknik superviktiga, säger Susanne Rudenstam.

Boka din biljett till Trä & Teknik 2026.