Tamarinden i Örebro banar väg för framtidens klimatsmarta bostadsområden. Där ett unikt och lokalt elförsörjningssystem kan minska, producera, lagra och dela energi.
Planeringen av Sveriges smartaste stadsdel – Tamarinden börjar ta fysisk form. Bostadsområdet består av tio fastigheter som totalt innehåller cirka 800 bostäder. Två av bostadsområdets fem delar beräknas stå färdiga i början av 2025.
– Man kan säga att Tamarinden är en uppskalning av någonting vi själva har gjort och tror på. Och det är ju att se till att byggnader blir smarta ihop med andra byggnader – en symbios som uppnår nya förmågor. Grunden för Tamarinden är att man i multiplicerar fördelar genom att kolla ihop flera byggnader och därigenom skapar nya tjänster, möjligheter och förmågor som till exempel energilagring och fjärrvärme, säger Jonas Tannerstad, Chef för el och automation på Örebrobostäder, och fortsätter:
– Det viktigaste med Tamarinden är att vi lär oss hur det befintliga bostadsbeståndet i Örebro kan ställas om och bli en del av en större helhet.
Syftet, utöver att spara energi, är att öka användningen av lokalt producerad och förnybar energi, minska toppbelastningar, avlasta elnätet och förbättra flexibiliteten.
– Det handlar om att säkerställa att byggnader blir smarta genom att samverka med andra byggnader, vilket ger nya möjligheter. Att koppla ihop flera byggnader skapar nya tjänster och funktioner, som till exempel energilagring av el, säger Jonas Tannerstad.
Fjärrvärme och el delas via egna nätverk
Alexander von Sydow
Även om området inte är färdigbyggt måste energilösningarna vara på plats inom kort.
– Arbetet pågår just nu och omfattar bland annat uppförandet av två tekniska nätverk – ett för att dela el och ett för att dela fjärrvärme. De måste vara på plats, även om hela området inte är färdigbyggt, så att de byggnader som blir klara kan börja använda systemen. Det är där vi befinner oss nu, att säkerställa att infrastrukturen blir färdig i tid så att Serneke och Tornet kan ansluta sina fastigheter i slutet av detta år och början av nästa, förklarar Jonas Tannerstad.
Den tekniska utvecklingen kräver snabbare byråkrati
Energidelning mellan fastigheter är alltså det unika med bostadsområden som Tamarinden. Där elnätet ägs gemensamt och underhåll och drift av nätet sköts via en samfällighetsförening. El som inte förbrukas inom den egna fastigheten kan alltsåvia det lokala elnätet föras över till andra fastigheter inom samma energigemenskap.
Ulrika Jardfelt, medgrundare av Conatus som hjälper fastighetsägare att minska energianvändningen, har lång erfarenhet av energiomställning. Hon är också ordförande i en energigemenskap i Hammarby Sjöstad, ett systerprojekt till Tamarinden. Jardfelt påpekar att Sverige ligger efter i anpassningen till EU-regelverk för energigemenskaper.
– Vi behöver ha en gemensam bild av vad energigemenskaper är och hur de kan bidra till ett stabilare och grönare energisystem. Det är viktigt att den tekniska utvecklingen inte hämmas av utdragna regelprocesser, säger hon.
Projekt som bryter ny teknisk mark kan stöta på utmaningar kopplade till lagstiftning när byråkratin inte hänger med i teknikutvecklingen.
– Ett exempel är IKN-lagstiftningen, som tidigare hindrade oss från att lägga elkablar i marken. Den frågan lyckades vi lösa genom ett beslut från Energimarknadsinspektionen. Men när det problemet var löst, uppstod nästa, säger Jonas Tannerstad.
Den betyder att Skatteverket menar att den energi som delas mellan fastighetsägare via solceller ska beskattas på ett sätt som utmanar projektet.
– Skatteverket menar att el som en fastighetsägare delar med en annan fastighetsägare måste beskattas, eftersom de ser alla solcellsanläggningar som en enda stor anläggning. De slår samman alla solcellsinstallationer, trots att vi är fem olika fastighetsägare med separata juridiska organisationsnummer, berättar Jonas Tannerstad.
Tamarinden och Hammarby Sjöstad har utvecklat egna tekniska lösningar för energilagring, delning och smarta elnät. Målet är att använda befintlig infrastruktur för energidelning, utan att bygga nya nät. Energigemenskaper kan skapas genom digitala plattformar som möjliggör virtuell delning och underlättar energiomställningen för flerbostadshus och större fastighetsområden.
– I Hammarby Sjöstad är ambitionen att använda det befintliga elnätet och de nuvarande elmätarna istället för att bygga en helt ny infrastruktur, som redan fungerar bra. Vi kallar det för virtuell delning. Samtidigt behöver vi visa, likt Tamarinden i Örebro, att vi kan dela el med oss själva, säger Ulrika Jardfelt.
Tekniska framsteg i framkant av energiomställningen
Projekt som Tamarinden banar ny väg för hur framtidens fastigheter och bostäder i Sverige kan se ut. Där själva delningsmodellen hjälper till att avlasta elnätet och bidrar till att minska kapacitetsbrist. Något som är ett stort problem såväl lokalt som nationellt. Ulrika Jardfelt understryker vikten av att lokalt producerad energi inom energigemenskaper ska vara skattefri och att det bör införas reducerade nätavgifter för att främja omställningen.
– Om vi kan producera och använda el lokalt, som i Tamarinden, skulle det minska belastningen på stamnätet och skapa ekonomiska besparingar. Men för att lyckas med det måste de skattemässiga reglerna ses över, avslutar hon.
Jonas Tannerstad kommer föreläsa på Elfack 2025, norra Europas största mötesplats för el- och energibranschen. Med utgångspunkt i projektet Tamarinden kommer han bland annat berätta hur vi kan kombinera energilagring, smarta byggnader och förnybar energi för att skapa ett hållbart sätt att bo och leva i framtiden.
FAKTA:
I projektet Systemförändring med lokalt delad energi ingår två pilotområden: Det nybyggda Tamarinden i Örebro och det befintliga området Hammarby Sjöstad i Stockholm. Projektet ska undersöka energigemenskaper och deras potential att förnya det svenska energisystemet, med målet att möta framtidens energibehov och samtidigt skydda klimat och miljö. Piloterna fungerar som nationella förebilder för hur energigemenskaper kan skalas upp i andra kommuner och bostadsföretag. Tillsammans representerar de 80 procent av Sveriges fastighetsbestånd. Projektet som löper över fyra år finansieras av Energimyndigheten och har en budget på 59 miljoner kronor.