Mer el räcker inte: ”Vi riskerar att bygga dyrt utan systemnytta”

När framtidens elsystem ska diskuteras hamnar ofta olika kraftslag i centrum. Louise Ödlund, professor i energisystem och vicerektor för forskning vid Linköpings universitet, vill vidga perspektivet.

– Utbyggnaden av elproduktionen är viktig, men den måste gå hand i hand med elnät, flexibilitet, lagring och effektiv energianvändning. Annars riskerar vi att bygga dyrt utan systemnytta, säger hon.

För att undvika det vill Louise Ödlund se en planering som klarar flera möjliga vägar för utveckling. Om besluten är låsta vid en enda prognos, blir det svårt att anpassa systemet när behoven förändras. Samtidigt behöver elsystemet möta dagens efterfrågan, innan nya anläggningar och ledningar är på plats, och kunna hantera behoven längre fram.

Börja med elanvändningen

Lotta Bångens, generalsekreterare för Energieffektiviseringsföreningen (Eneff) säger att en del av svaret på den utmaningen finns hos elanvändarna. Därför vill hon att planeringen börjar i vad elen ska användas till, exempelvis industriella processer och uppvärmda byggnader. Först när det är klarlagt bör man räkna på vilken tillförsel som behövs.

– Nu gör vi lite tvärtom, konstaterar hon.

Ur den aspekten är småhus är särskilt intressanta. Energimyndigheten bedömer att effektivare elanvändning skulle kunna minska elbehovet med upp till 25 terawattimmar till 2030. Det är ungefär lika mycket el som Forsmarks tre reaktorer kan producera under ett år. Omkring 15 terawattimmar finns inom bostäder och service, med störst potential i just småhus. Men även fastigheter och industrier har utrustning som fortsätter användas trots att ett byte skulle kunna löna sig.

– Det finns mycket utrustning som vi skulle tjäna på att byta ut, men får vara kvar tills den går sönder. Vi fattar inte beslut enbart utifrån vad som är lönsamt. Inköpspriset och andra önskemål påverkar också, säger Lotta Bångens.

Mindre el och jämnare belastning

För att möta elbehovet här och nu kan användarna bidra på två sätt. Om energieffektivisering minskar mängden el som behövs för en viss uppgift, gör flexibel elanvändning att viss förbrukning istället flyttas till en annan tidpunkt. Där ser Louise Ödlund en stor potential när det kommer till att få användarna att inte belasta elnätet som mest vid samma tidpunkt.

– Man kanske kan förändra uttagsmönstret så att man inte samtidigt drar igång alla stora processer och får de här topparna, säger hon.

Möjligheten till en sådan förändring finns. Men privata fastighetsägare kan inte på egen hand förväntas veta när och hur systemen bör köras för exempelvis uppvärmning och elbilsladdning.

– Det är inte jättelätt att själv som fastighetsägare ordna sitt eget energisystem på bästa sätt. Där tror jag att man skulle behöva lite hjälp, säger Louise Ödlund.

När det kommer till företagen måste beslutsfrågan upp på ledningsnivå. För även om det finns kunniga medarbetare är förändringarna svåra att genomföra om energieffektivisering inte prioriteras i investeringsbesluten. Samtidigt måste den typen av investeringar bedömas över tid.

– Det är bättre att räkna och kanske räkna lite fel än att inte räkna alls. Man får pröva olika energipriser och se hur de påverkar kalkylen, säger Lotta Bångens.

Ett alternativ till nya ledningar

Men åtgärdsnyttan är inte enbart isolerad till den som investerar. Om elanvändningen minskar i ett område som belastar nätet hårt, kan det också påverka behovet av att bygga ut ledningarna. Där borde nätbolagen ta hjälp av användarna när kapaciteten börjar bli knapp, menar Lotta Bångens.

– Istället för att direkt tänka att man måste bygga en större ledning skulle nätbolagen kunna fråga: Har ni några åtgärder? Kan ni energieffektivisera bort det här problemet för oss? säger Lotta Bångens.

Om åtgärder hos användarna skulle kosta mindre än en ny ledning, behöver det finnas en modell för hur nätbolaget kan bidra till investeringen. Ett exempel skulle kunna vara att nätbolaget bekostar hela eller delar av ett byte till värmepumpar i ett småhusområde. 

– Men det här är ett nytt tankesätt som nog inte är det första ett lokalt nätbolag tänker på. Man är van vid att bygga ut ledningarna när kapaciteten slår I taket, säger Lotta Bångens.

Hon menar att vi bör se detta i ett systemperspektiv och arbeta med effektivisering och flexibilitet först, eller så länge det är billigare än att bygga ny kraft. Men här måste ansvarsfrågor lösas och affärsmodeller utvecklas. 

Elfack som mötesplats för hela elsystemet

Även arbetssätt som redan har gett resultat kan vara svåra att sprida. Idag får fastighetsbolag som lyckats minska sin energianvändning själva svara på frågor från andra och på så sätt sprida kunskap och arbetssätt vidare. Den kunskapsspridningen måste få bättre stöd för att kunna nå fler. 

– Jag skulle vilja att forskare kom närmare beslutsfattarna och fick bidra mer när de politiska vägvalen diskuteras, säger Louise Ödlund.

Lotta Bångens hoppas att användarsidan får en tydlig plats i scenprogrammet på Svenska Mässans mötesplats Elfack. Där vill hon se samtal mellan de som producerar, distribuerar och använder el.

– Jag hoppas att tillförselsidan och nätbolagen blir mer öppna för att förstå användarsidan. Men vi på användarsidan måste också förstå hur distributionen fungerar, avslutar hon.

Vill du vara med i samtalet om hur framtidens elsystem ska fungera? Den 11-14 maj 2027 samlas el-, energi- och belysningsbranschen på Elfack på Svenska Mässan i Göteborg. Säkra din biljett redan idag.