Fastigheter står för 40 % av energianvändningen inom EU och 36 % av de energirelaterade växthusgasutsläppen. Samtidigt visar studier att mycket energi används i fastigheter i onödan. I oktober 2023 trädde det nya EU-direktivet om energieffektivitet i kraft – trots det är kunskapen om lagkraven i branschen låg.
De kommande åren kommer fastighetssektorn att förändras i grunden. EU:s nya energidirektiv kräver att alla nya byggnader från 2030 ska vara så kallade nollenergibyggnader, och redan 2028 måste kommersiella fastigheter ha energieffektiva styrsystem.
– Det ställer höga krav på elbranschen. Som elingenjör eller konsult behöver du förstå vad de här förändringarna innebär och vad de innebär för fastigheter, säger Rikard Nilsson, försäljningschef på Function.
Rikard Nilsson har varit i elbranschen sedan 80-talet och har lång erfarenhet av elprodukter och fastighetsstyrning. Han betonar nu vikten av energidirektivet, de positiva krafter det medför och behovet av ökad kunskap.
– Vi slösar ganska mycket energi idag som vi egentligen inte hade behövt använda. Det finns massor att spara. Vi har varit med i projekt där vi sparat 50 % av energianvändningen i vissa fall. Så det går att göra. Med det är klart, det kräver andra produkter i installationen som kanske inte fanns för 20 eller 40 år sedan, berättar han.
EU-direktiven driver förändringen
EU:s direktiv om fastigheters energiprestanda antogs från början 2002 men har sedan dess reviderats flera gånger för att möta klimatmålen. Den senaste revideringen trädde i kraft 2024. EU:s medlemsstater är sedan ansvariga för att införliva direktivet i den nationella lagstiftningen senast 29 maj 2026.
– Vissa länder inom EU har tuffare lagkrav än vi har i Sverige. Det innebär att andra länder, till exempel Norge, har kommit mycket längre i det här än vi har gjort. De har väldigt många fastigheter med redan inbyggd intelligens, vilket gör att de har dragit ner sin energiförbrukning. Jag tror att EU har tittat på det här och sett att vi kan göra samma sak. Men vi måste ha någon typ av regler för att så länge det är fritt att bygga hur man vill, kanske de som bygger gör det så billigt som möjligt och inte bryr sig om driften på fastigheten längre fram.
Det innebär direktivet
Syftet med de skärpta reglerna för fastigheters energiprestanda är att möjliggöra en klimatneutral ekonomi. Till 2030 vill man minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med nivåerna 1990. Till 2025 vill man ha ett byggnadsbestånd med nollutsläpp.
Viktiga krav och tidslinje:
2028:
- Offentliga nybyggnationer måste vara nollutsläppsbyggnader senast 1 januari 2028.
2030:
- Minst fördubbla den årliga energirenoveringstakten.
- Renovering av 35 miljoner byggnadsenheter.
- Alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 1 januari 2030.
2050:
- Omvandling av alla befintliga byggnader till nollutsläppsbyggnader.
- Nationella färdplaner med mål för 2030, 2040 och 2050 ska tas fram.
– Direktivet ställer alltså krav på fastigheternas energieffektivitet. Energimyndigheten har räknat på bästa sätt man kan göra energieffektiva åtgärder och i deras beräkning visar sig att det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att göra det på är genom att installera smart fastighetsautomation, berättar Rikard Nilsson.
Lösningen stavas: Smarta system
Fastighetsautomation är en teknik som möjliggör intelligent styrning av belysning, värme, ventilation och säkerhet. Ett av de mest etablerade systemen är KNX, en global standard för fastighetsautomation där över 500 tillverkare bidrar med kompatibla produkter.
– Har du ett system där belysning, värme och ventilation styrs ihop, då blir det smartare och enklare för både fastighetsägare och brukare. Dessutom blir felsökning och underhåll mycket smidigare, förklarar Rikard Nilsson.
Tidigare har kostnaden varit en barriär för många fastighetsägare, men det är något som förändrats.
– I början av 2000-talet var den här tekniken dyr och begränsad. Idag har vi fler tillverkare, bättre konkurrens och en större marknad, vilket har pressat priserna. Att bygga en villa med smart styrning kostar inte mer än en konventionell elinstallation, ibland till och med mindre.
En annan aspekt som blivit allt viktigare är cybersäkerheten. Med ökande uppkoppling av byggnader blir de också mer sårbara för hackerattacker.
– Många äldre system saknar säkerhet och är enkla att hacka. Nya direktiv ställer krav på kryptering och säkra uppkopplingar. Leverantörer som inte kan garantera detta kommer att få svårt att överleva, säger Rikard Nilsson.
För fastighetsägare och entreprenörer är det hög tid att agera. De som redan nu anpassar sig till de nya kraven kommer att ha ett stort försprång.
– De som lär sig det här i tid kommer att ha massor att göra. De som ignorerar förändringen kommer att bli omsprungna. Vi står inför en av de största omställningarna i elbranschen på decennier, konstaterar han.
”Branschen har världens chans”
Framtiden är redan här, och den handlar om smarta, integrerade och säkra fastighetssystem. Rikard Nilsson ser en enorm potential för elbranschen att ta täten i omställningen.
– Vi har en unik möjlighet att bidra till en mer hållbar framtid. Fastighetsautomation är inte bara en kostnadsbesparing, det är en nödvändighet för att vi ska klara klimatmålen. Elbranschen har världens chans att vara en nyckelspelare i denna utveckling.
Med Elfack runt hörnet hoppas Function kunna sprida kunskap och inspirera fler att ta steget mot en mer energieffektiv framtid. Frågan är inte om vi ska förändra, utan hur snabbt vi kan göra det.
– Många i branschen är inte medvetna om vad som faktiskt gäller. Det är förvånande att konsulter fortfarande ritar in lösningar som inte uppfyller de kommande kraven. Vi ser Elfack som en möjlighet att sprida kunskap och öka medvetenheten, avslutar Rikard Nilsson.
Säkra din biljett till Elfack 2025 här, och besök Function i deras monter C02:02.