Archive for the ‘ANNONS FRÅN UNDERHÅLLSSTRATEGI’ Category

“När vi pratar om industri 5.0 behöver vi också prata om underhåll 5.0”

– Vi ser nu en tydlig förskjutning från AI som beslutsstöd till AI som beslutsfattande. Med bättre faktabaserade analyser kan vi automatisera underhållsprocesser och gå från “data till action”. Den ökande automationen i industrin kräver i sin tur en mer automatiserad underhållsprocess, säger Ramin Karim. 

Fem hinder på vägen mot underhåll 5.0

Att AI tar alltmer plats i industriella led är en oundviklig utveckling med både stora möjligheter och utmaningar. Enligt Ramin Karim finns det fem kategorier av utmaningar med att implementera AI-lösningar för underhåll.

– Den första utmaningen handlar om att välja rätt teknologi bland den uppsjö av alternativ som finns under AI-paraplyet. Det kräver att man inom sin organisation gör en noggrann analys av behoven. En andra utmaning handlar om att säkerställa att rätt kompetens finns både internt och externt. Det handlar dels om att ha personal med djupgående AI-kunskap och dels om att alla i organisationen ska ha en grundläggande förståelse för hur AI kan användas, säger Ramin Karim. 

En tredje utmaning menar Karim har att göra med de legala aspekterna. Att skapa “trustworthy” AI-lösningar som präglas av transparens, säkerhet och dataskydd är en komplex fråga som kräver juridisk expertis.

– Den fjärde och den femte kategorin handlar om affärsmodeller och miljöpåverkan. Att skapa hållbara affärsmodeller för både leverantörer och kunder är en utmaning som kräver nya tankesätt. På samma sätt behöver man ta hänsyn till energiförbrukningen och andra miljömässiga aspekter av AI-lösningar som en viktig del av en ansvarsfull implementering, säger Ramin Karim.

AI förstärker den mänskliga intelligensen

Som ett svar på utmaningarna menar Karim att möjligheterna också ​​öppnar upp för nya sätt att arbeta och förbättra verksamheten.

– Säg att vi tar bort AI från ekvationen, varje organisation står ändå inför en kontinuerlig lärandeprocess. Vi måste fråga oss om vi gör saker rätt, om vi gör rätt saker och hur vi bestämmer vad som är rätt och fel. Dessa frågor är i grunden inte AI-relaterade, utan verksamhetsrelaterade. Men de kan, och bör, appliceras på AI-implementering för att säkerställa att man tar vara på möjligheterna, säger Ramin Karim. 

Han menar att AI inte bara ger oss nya svar, utan bättre svar på de frågor vi alltid har ställt oss.

– Vi kan nu med större precision analysera om vi gör saker rätt, hantera betydligt större datavolymer och använda mer avancerade algoritmer. Med AI har vi äntligen kapacitet att skapa de stora modeller som krävs för att beakta fler parametrar och få en mer fullständig bild av verksamheten. Den stora avlastningen för organisationer finns i att AI förstärker den mänskliga intelligensen. 

Karim betonar att detta inte innebär att arbetssättet inte har varit intelligent tidigare, men att AI förstärker det. Förutom den analytiska förmågan som AI ger organisationer, finns även den mekaniska delen. 

– Den analytiska delen förbättrar vår intellektuella förmåga, medan den mekaniska delen automatiserar arbete som utförs av robotar. Vi får nu nya robotar som har en anatomi som påminner om människans och kan utföra mer spontana aktiviteter. För att dra nytta av AI måste underhållsprocesser automatiseras och anpassas till en mer automatiserad och autonom driftmiljö. När vi pratar om industri 5.0 behöver vi också prata om underhåll 5.0.

Kompetensbrist som största farhåga

I samtalet med Karim är det tydligt att alla roller kommer att påverkas av AI, och därför viktigt att alla förstärker sin befintliga kompetens med en grundläggande förståelse för AI.

– Alla roller, från toppchefer till de som arbetar närmast maskinerna, kommer att påverkas av AI och behöver förstärka sin kompetens. Jag tror det är en tidsfråga innan AI börjar undervisas från grundskola, på samma sätt som vi lär oss räkna. Vi kommer fortfarande att behöva ingenjörer, men de kommer att behöva nya färdigheter för att kunna samarbeta med AI och dra nytta av dess potential.

Ett exempel är på en relativt ny färdighet och roll är promptingenjören som skapar gränssnittet mot stora språkmodeller.

– De är en av de mest hajpade yrkena just nu, och de kommer att bli allt viktigare i framtiden. Utöver promptingenjörer kommer vi att se en uppsjö av nya AI-relaterade yrken, som AI-ingenjörer, AI-vetare och integratörer. Efterfrågan på kompetens inom AI-området kommer bara att växa. 

Förutom den tekniska implementeringen av AI är integrationsfrågorna avgörande. Alla berörda avdelningar, från juridik till affärsutveckling, måste involveras och förberedas på AI:s påverkan. 

– Den största farhågan är att vi inte kommer att hinna bygga upp den kompetens som krävs för att möta AI:s utmaningar. Det är inte robotarna och AI-tjänsterna i sig som kommer ta våra jobb, utan de med kompetens inom AI-området, avslutar Ramin Karim. 

Ramin Karim talar på temat “AI:s roll i framtidens underhåll” på konferensen Underhållsstrategi som arrangeras den 13 mars 2024 på Svenska Mässan.

Boka din plats här.

Strategiskt underhåll ökar lönsamhet inom industrin

Ett strategiskt, planerat underhåll är vitalt för att undvika produktionsstopp liksom för att undvika trasiga maskiner. När man underhåller finns också möjligheten att samtidigt energieffektivisera. Trots det sker underhåll många gånger på ett mer akut sätt. Allt fler börjar dock få insikt i att ett strategiskt underhåll inte bara är ett steg mot ökad hållbarhet, det kan även gynna lönsamheten.

Victoria Van Camp är i grunden maskiningenjör och teknisk doktor. I flera år har hon jobbat på SKF i rollen som teknikdirektör. För ungefär ett år sedan lämnade hon sitt uppdrag på SKF och driver idag eget, dessutom har hon flera styrelseuppdrag. Däribland i Billerud AB, SR Energy AB och Chalmersstiftelsen.

– Underhåll sitter på en nyckelroll i den gröna omställningen. Det är viktigt att fler blir införstådda i värdet av ett strategiskt underhåll, säger Victoria Van Camp och fortsätter:– Det finns två sidor av underhåll. Den första delen är det underhåll som är reaktivt och sker när något går sönder. Det är underhåll som man inte vill ha eftersom det blir en oplanerad kostnad. Den andra delen är ett underhåll där man ser planeringsmöjligheten. En växellåda till exempel, om man kan se att den kommer att gå sönder inom två år, då ska den renoveras i förväg och kanske även uppgraderas. Genom att göra det förlänger vi livstiden och sänker energiförbrukningen. Man kanske behöver investera pengar nu, men växellådan kommer hjälpa oss att producera och sälja för betydligt mer senare – det vill säga: underhållet är en investering. Man kan till exempel uppgradera med sensorer och genom dem optimera driften. Förebyggande underhåll är och ska ses som en investering.

“Det behövs en ny förståelse för underhåll”

Underhåll har historiskt setts och ses fortfarande många gånger som ett nödvändigt ont. Någonting man tar till när något går sönder och orsakar oplanerade stopp i produktionen. Detta är ett förhållningssätt som gör att underhålls verkliga värde inte tas tillvara på.

– Det kan tänkas att det behövs utbildning i underhållsstrategi på högsta nivå för att öka förståelsen. Det är inte alla ledningar som förstår att strategiskt underhåll är en investering. Man pratar istället om underhåll som en kostnad. Ska man spara på kostnader pratar man om att minska underhåll. Man får aldrig tänka så, säger Victoria och fortsätter:

– Jag tror att det är viktigt att höja förståelsen för underhåll hos ledare. De måste förstå vad en underhållstekniker idag faktiskt gör. Det finns fortfarande en bild av att underhållstekniker är en man med rutig skjorta och skiftnyckel, men dagens tekniker jobbar lika mycket med IoT och AI som skiftnycklar. Sedan tror jag att även de som arbetar med underhåll skulle ha nytta av utbildning i grundläggande ekonomi, för att bättre kunna motivera sina investeringsförslag till ledningen.

Så möjliggör kompetens och teknik den gröna omställningen

För att lyckas med ett strategiskt underhåll måste man vara införstådd i teknikens betydelse. Victoria menar att när det kommer till energieffektivisering ska man rikta blicken mot den teknik som ger “biggest bang for the buck”. Om man tillämpar den coolaste, nyaste tekniken för sakens skull kan man missa insatser där små investeringar ger stor effekt.

– Kullager är ett bra exempel på detta. Det är nästan alltid tätningen som har högst friktion. Om du byter ut kullagret men behåller den gamla tätningsdesignen, missar du i princip hela energibesparingen. Man måste förstå var de stora förlusterna är och utefter det utforma sitt underhåll.

Förutom att öka förståelsen kring underhåll, och genom den förståelsen kunna fatta strategiska beslut menar Victoria att hållbarhetsutbildning behövs hos underhållschefer och underhållstekniker. Dessutom kan AI ha en betydande roll i skapandet av underhållsarbete, och i att identifiera just de åtgärder som kommer ge störst omställningseffekt.

– Säg att man har hundratals motorer i sin produktion, då är det svårt att få en bra överblick. Där kan AI hjälpa till och berätta vad som är mest angeläget. Det handlar om AI som kan förutse var problemen kommer att uppstå. AI och människor jobbar tillsammans, och ju tidigare man börjar förhålla sig till AI som en ledarhund, en hjälp, desto bättre, avslutar Victoria.

Den 12-15 mars 2024 återvänder konferensen Underhållsstrategi till Svenska Mässan. Konferensen vänder sig till ledarskikt och nyckelpersoner i svenska industriföretag och arrangeras av Svenska Mässan i partnerskap med riksorganisationen Svensk Underhåll.

Svenskt Underhåll verkar dagligen för att Sverige genom ett underhåll i världsklass ska ha ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv med hög driftsäkerhet och effektiv förvaltning av fysiska tillgångar och digital infrastruktur.

Volvo Cars om framtidens underhåll

– Nu går både samhället och industrin alltmer mot elektrifiering. Med det kommer utmaningar men det skapar också stora möjligheter i form av produktutveckling och attraktionskraft. Frågan är hur man säkrar kompetens, säger Daniel Gustavsson som är underhållschef på Volvo Cars fabrik i Torslanda.

Daniel och kollegorna Ulrika och Renato har alla tre gedigen erfarenhet inom underhåll och berättar att Volvo Cars gjort stora framsteg i att skapa en kvalitativ underhållsstrategi för hela sin verksamhet.

– I början av 2000-talet hade varje enhet inom Volvo sin egen organisation och upplägg kring att bedriva underhåll samt egna underhållssystem med olika upplägg. Sedan dess har det gjorts ett stort arbete och vi har nu en gemensam process och ett gemensamt underhållssystem. Vi har också skapat en organisation där vi interagerar inom hela företaget, berättar Renato Poljak, underhållsteknisk chef på Volvo Cars utvecklingsenhet.

– Vi vill skapa värde för slutanvändaren med så lång hållbarhet som möjligt för den investering vi gjort. Vi har därför valt att basera vår strategi på Value Driven Maintenance, säger Daniel.

Starkt förenklat bygger det på denna enkla princip:

– Tar du inte hand om dina skor och klackar om dem i tid, då sliter du ut klacken och får slänga dem. Byter du däremot klacken i tid och gör rent skorna emellanåt, då håller de längre. Likadant med din cykel. Genom att skölja av den och smörja kedjan håller den längre. Det är de enkla sakerna egentligen, underhållsstrategi. Det är inte reaktivt vi ska jobba, utan proaktivt. Det handlar om mål, metod och resurs, säger Renato.

“Handlar om att skapa förståelse tidigt”

Trion är överens om att det finns en vinst med att gå från ett traditionellt tidsbaserat underhåll till prediktivt och databaserat underhåll. I och med elektrifieringsresan inom fordonsindustrin drivs en högre automationsgrad, vilket leder till att det strategiska underhållets betydelse ökar. Det driver även ett ökat behov av kompetens hos befintliga och nya medarbetare. En branschöverskridande dialog runt dessa frågor är därför högaktuell.

– Vi ser att både bredd och spetskompetens inom alla discipliner kommer vara av stor vikt för branschen, exempelvis inom automation, IT, elkraft och mekanik. Det behövs att man skapar ett teknikintresse tidigt, redan från grundskola och gymnasium. Där behöver vi en stabil plattform för samverkan. Där bransch tillsammans med stad, region, myndighet och stat har en gemensam plan för att resurssäkra tillverkningsindustrin som helhet i Sverige, säger Ulrika Andersson, underhållstekniker på Torslandafabriken och fortsätter:

– Underhåll ger en inblick i många olika typer av områden. Du får en breddkompetens som du inte får inom konstruktion, IT eller elskraftsinstallation. Då får du en djup fackkunskap men du blir begränsad i yrket. Med underhåll får du delar i en större helhet som både innefattar IT, elkraft, mekanik, automation, problemlösning och ständiga förbättringar. Det finns oanade möjligheter när det kommer till ingenjörskompetens och även specifik fack-kompetens.

Trion från Volvo Cars avslutar samstämt:

– Vi behöver duktiga medarbetare inom alla områden och kategorier, vi behöver duktiga ledare i en potentiell reaktiv verksamhet och i en proaktiv verksamhet med strategiskt tänkande. Detta är nödvändigt för att värna svensk industri.

Den 12-15 mars 2024 återvänder konferensen Underhållsstrategi till Svenska Mässan. Konferensen vänder sig till ledarskikt och nyckelpersoner i svenska industriföretag och arrangeras av Svenska Mässan i partnerskap med riksorganisationen Svensk Underhåll.